stämna hehofvet af nadsäöttniog och fördel-
niugen erat inom hvarje Församlnss så torde
det vara lämpligast att åt Församlingarne öf-
vericinna uppgörandet al dessa omsorger, lik-
vil så, att, sedan underrättelse bbfvit meddelad,
att Insen undsättning af sparnemål hädanefter
från Krovans magasiner är att förvinta, alla
af bvarje Församling härutinnan vidtagna åtgör-
der böra först understallas Herr Landshöfdin-
gens pröfning och godkännande.
Lyckligast för Riket biefve det onekligen om
alla undsättnings-anstalter förvinra, om väl-
stård och trefnad kunde anträltas der nöd och
e.ärde visat sig. Dootul fordras dock, att med
rote upprycka det onda, hvarifrån nöden här-
leder Sig.
Af de anledningar dertill, sem jag bemödat
att utforska och ofvan sökt antyda, anser
az. sedan taflan i handeln med landets produh-
ter. nteslatande öfverleminas at enskilte, detta
åter tåvode ocda bistå hufvudsakligen uti den
närvarande höga beskattningen åå jorden.
Denna beskattning, den högsta 1 om alla ci-
viliserade länder, torde och vid noggraun pröt-
ning vara hufsudorsaken tiil Ritets fattigdom,
till den nöd, som vid miosta ofördelaktiga för-
ändring 1 sidesproduktionen Jetulls inträffat,
och ett ibland de återstående bhufvudsakliga
biudren för allmän vihnåga. Kunde åtminsto-
re de mest tryckande af dessa på jorden lagd:
skatter, utan förnunskande af Statens inkom-
ster och utan förnårmande af någons rätt, vr-
davrödajas, så skulle oberäkneligt lyckhga föl
der deraf härflyta.
Största delen af rikets jord skulle då först
kusna bringas till högre bördistet, och i der
olyckliga händelse, att de observationer, som
framledne Hr Presidenten Baron Ehreabheini,
uti äess inför Konpl. Vetenssapsakademnien år
1924 hällne tal om klimaternes rörlishet om-
förimniler, skulle be:annas. neroaligen att i Sver-
ge liksom i Danmark och Preussen, vårarne och
semrarne blifvit kallare, samt höstarne och vin-
tvrarne blidare, att vegetationsbraften aftagit och
klimatet blifvit försämradt i anseeude till växtlig-
het, hvilka observationer at förlå!landet under
sistförstotna årstider erhållit mycken vigt, och.
vårt landibrukssystem deraf måste förändras,
så kunde då först en förändring utan några
olyckliga följder möjligen vidtagas. Allmogen
å mindre bemmansdelar skulle då åtminstone
kunna förskaffa sig kraftigare och sundare fö-
da, ett iblard de bidragande medel till häm-
mande af omåttligt br uk af bränvin, 1 öfver-
ensstämmelse med den erfarenhet, som man i
vårt brödrvarike Norrige inhemtat, erligt hvad
ett der iarättodt sällskap för Norges väl uti
tidvinger Budstikken (Budkafle) för den 9 Fe-
b: nari innevarande år tillkännagifvit. Ett kort
utdras derom har jag anselt icke här vara o-
lämpi,t; det lyder i ordagrann öfversättning,
som följt Jag har sagt alt presterne kande
och borde underrätta sina socknemän om de
födoämnen, som äro tjenlisast för deras kvafters
utveckling och deras helsas bibeballande. Hit-
tills
hafva de icke gjort stöt merän ifrat mot