handlaren E. A. Masreliez å ena, samt traktö-
ren Carl Lindbom och bemälte Bahrman å an-
dra sidan, upplyser, utan Lindboms hörande
slutat af Masreliez till Lindbom tvåtusen kan-
nor bränvin, mot hvilken slutsedel Lindbom
protesterat: yrkande vice Stads-Fiskalen, att
Babrman, för detta sitt fritt och otvunget med-
gifna svåra tjenstefel måtte, jemlikt stadgandet
1 1745 års mäklare-ordning, förklaras ovärdig
till vidare utöfning af sin mäklare-befattning;
hvarjemte öppen talan i målet förbehållits.
Det bifogade transsumtet af Kämners-Rättens
Protokoll upplyste, att Hr Masreliez uttagil
stämning å Hrr Lindbom och Bahrman, under
anförande, att Lindbom, till hvilken Masreliez,
jemlikt Bahrmans slutsedel af den 22 Juni för-
bundit sig lefverera 2000 kannor Blekinge brän-
vin till i Rdr 37 sk. kannan kontant betalning,
vid erbjudandet af samma bränvin hade vägrat
emottaga det, på den grund, att han aldrig
hade uppdragit Bahrman göra något slut de:-
om; hvarföre bränvinet också dagen derpå blif-
vit till annan man försåldt. Som vid denna
försäljning icke erhållits högre pris än 1 Rdr
32 sk., påstod Masreliez, att skillnaden, 3 sk.
per kanna, skulle ersättas af Lindbom, såsom
den der brutit kontraktet, eller af Bahrman,
i bändelse han fortsatte sitt påstående, och
Bahrman ej gitte åstadkomma bevisning om
kontraktets verklighet.
Parterne, till följd häraf inkallade till Käm-
nersRätten, hade förklarat: Lindbom, att han
icke hade anmodat Bahrman, att vid den ifrå-
gavarande tliden för hans räkning uppköpa
bränvin, samt Bahrman, att Bokhållaren Hof-
ving, som biträder på hans kontor, uti Juni
månad 1832 anmält, det Lindbom hade till-
kännagifvit sig önska, att Bahrman ville för
hans räkning upphandla 2000 kannor bränvin,
så snart priset något fölle, samt att Bahrman i
anledning deraf antecknat detta i sin bok, och
sedermera, utan att vidare tillfråga Lindbom,
genom Hofving uppgjort slutet, hvilket Lind-
bom efter Bahrmans förmenanrde vägrat god-
känna, endast på den grund att lefvereringsti-
den varit för korrt. Hr Bahrman tillade här-
vid, det han icke kunde styrka, att Lindbom
anmodat honom afsluta köp om bränvinet. Af
Protokollet utröntes dessutom, det slutsedeln
var i så måtto ofullständig, att deruti saknas
bestämmelse af lefvereringstiden.
Sedan Stadsmäklaren Bahrman i anledning
häraf blifvit inkallad till magistraten, har han
den 14 näst! Juni derstädes ingifvit en förkla-
ring, och deri åberopat, det Kämners-Rättens
Protokoll upplyser, att en underhandling om
det ifrågasatta bränvinspartiet verkligen varit
å bane emellan traktören Lindbom och Bahr-
mans bokhållare Hofving; och att Bahrmans
hela svåra såkallade tjenstefel således bestått
deri, att han på god tro antagit Hofvings upp-
gift om Lindboms samtycke tilt slutet, hvarom
Bahrman ock vore öfvertygad, fastän Lindbom
ansäg sg kunsa neka dertill, hvarå exemple
icke voro särdeles sällsynta; äfvensom Bahr-
man var förvissad, att om Lindbom haft för-
del af handeln, i stallet för den tilifälliga för-
lust Som nu uppstod. hade nåsat förnaolandao oj