det är dog 1 Nonstantmopel, utmärker sig ge-
rom sin sköna form och den rikedom man slö-
sal derpå. Tjugu, efter Europeiskt bruk, hvit-
i klädda matroser rodde slupen med en förvå-
nande hastighet. Sultan bar en grön FHarva-
ni (en slags slängkappa, som räcker ned till
knäet) med ståndkrage, rikt broderad med guld
och prydd med diamanter. Så snart han sti-
alt i land, satte han sig tll häst och begaf
sig till stället, der tropparne voro upp ställde,
åtföljd af en talrik och lysande svit, hvari alla
vationers mest glänsande civiluniformer skiimrade
vland de Ryska, Turkiska, Franska och Engelska
militär - uniformerna. Våra troppar emottogo
Sultan, liksom första gången, med vanliga militära
ärebetygelser och högljudda burrarop. Sedan han
skridt ridit förbi fronten, begaf han sig till
den kulle, der Turkiska kavalleriet jemte de
Ryska tropparne står, och hvarifrån man kan
ötverse en stor del af slätten. Två tält voro
här uppslagne; det ena för Sultan, det an-
dra för medlemmarne af diplomatiska korp-
sen. Sedan Storherrn stigit af hästen, och
innan han inträdde i sitt tält, samtalade
han en lång stund med de utländska ministrar-
ve och frågade ibland annat, huru deras re-
spektive monarker befunno sig. — Så snart
Storherrn inkomnmait i tältet, började exercisen,
men kunde, för den starka hettan skull, icke
fortsättas länge, ehuru soldaterna voro utan
renslar. Begge bataljonerna formerade en li-
nie, och delilerade förbi Sultan, med sina två
kanoner i midten, bildade kolonner, quarre, och
derefter åter en front i två linier, den ena ha-
taljon hakom den andra; derpå utsändes jägare,
alt rekognoscera. den supponerade fienden, och
öfningen slutade med en af taktmässiga kanon-
skott afbruten löpeld. Från kullen var anblic-
ken af det hela obeskrifligt skön. Man före-
ställe sig en militäröfning på en slätt, betäckt
med en otalig mängd åskådare af båda könen,
af alla åldrar och nationer, der man i brokigt
byimmel såg Tarkar, Armenier, Franker, Bul-
garer och Greker i sina olika nationaldrägter
blandade om hvarandra, och grupper af Ryska
och Turkiska soldater, hvilka lemnat sina tält
för att betrakta skådespelet; öändtligen på
sluttningen af kullen Sultan sjelf, omgif-
ven af Turkiska stordignitärer och med-
lemmar af den diplomatiska korpsen, 1 de
rikaste, mest oa uniformer; man föreställe
sig allt detta tillsammans, och man har ändå
blott en svag föreställving om den sköna, su-
blima anblicken. — Gref Orioff, som under
exereisen qvarblifvit på slätten, begaf sig till
I Sultans tält för att underrätta hosom att den
siutat, hvarpå Sultan red ned i dalen, för att
se tropparne defitera och återvända till lägret.
I Derpå besaf ban sig Ull sin kiosk, lät presentera
för sig ordonnanvserne vid alla. regementerna
och kossackkorpsen. Sedan hån i en privat- au-
diens tackat gref Orloff och ännu en gång in-
låtit sig i samtal med de främmande ministrar-
ne, satte han sig till häst och återvände till
stranden. Knapt hade han stigit om bord på
sitt ångskepp, som ulmärker sig från andra
derigenom alt skorstenen är hvitmålad, förrän en
salva af kanonskott icke allenast från de Ryska,
Engelska och Franska fregatterna, utan äfven
fran hela Ryska eskadern, som låg icke långt
j
1
(
å
—-— —— p— —
-— DN
-—