RR
POSTSKRIP TUM.
Utländska posten, som ankom i natt, med-
för underrättelser från London till 26, från
Paris till d. 24, samt från Hamburg till den
30 Juli.
De nyaste underrättelserne från Portugal gå
till d. 10 Juli från Lissabon, och till den 14
-från Oporto. Bourmont hade d. 10 lanrdstigit
vid Villa Conde, och genast mottagit öfverbe-
felet öfver Miguelitiska armeen, som sades he-
stå af 21,000 man och vara beredd till storm
på Oporte. De konstitutionelles styrka uppgif-
ves till 14,000 man under befäl af grefve Sal-
.danha, och stog dag och natt under vapen i
afvaktan af ett anfall.
Don Pedro hade låtit sina ministrar skrifva
eit långt bref till öfverbefälhafvaren öfver Migu-
eis truppar, med anmaning att sluta jsig till Drott-
ningens sak, men han hade icke velat inlåta
sig 1 någon slags underhandling.
Amiral Napier var af Don Pedro utnämnd
till grefve af St. Vircent.
I Lisabon sökte regeringen ännu dölja flot-
tans borttagande. 3000 man hade blifvit satta
öfver Tajo, för att marschera mot de konsti-
tutionelle i riktningen åt Elvas.
Engelska tidningen Globe berättar, att offi-
cicl upderrättelse ankommit till Don Pedros a-
gent i London, att största delen af ön Madeira
förklarat sig för Donna Maria. En del af re-
geringspersonalen, som var usurpatorn tillgif-
ven, hade flyktat till det inre af ön.
Ett rykte gick i London, att ett till Ply-
mouth ankommet fartyg vid Cap St. Vincent
fått den underrättelse, att Napier d. 12 afseg-
lat till Tajo, och ämnade d: 16 angripa Lissa-
bon. Då fartyget passerade mynningen af Tajo
hördes en stark kanonad, och flere skepp. syn-
1es under fulla segel. e S
Tvenne af de 4 fartyg, som undkommo vid
bataljen d. 3, hade sedermera hissat Drottnin-
gens flagga, och förenat sig med amiral Na-
piar.
I Engelska Öfverbuset hafva ministrarne li-
dit ett nederlag vid voteringen öfver en vigtig
klausul af Irländska kyrkoreformbillen, som
rörde indragning af alla de prebendeförsamlin-
gar, i hvars kyrkor gudstjenst icke hållits på
3 år, Erkebiskopen af Canterbury företog så-
söm amendement, att till en sådan indrag-
ping skulle fordras biskopens i stiftet bifall.
Pärpå ingick Grefve Grey såvida, att biskopen
skulle hafva en röst i den kommission som
ägde att besluta öfver detta ämne, Nu kom
srkebiskopen med ett annat amendement, all
inkomsterne af alla sålunda indragna prebenden
ieke skulle anslås till den allmänna fond, som
enligt hvad billen föreslog, komme att. ställas
under en särskild kommissions förvaltning, utan
användas till uppbyggandet af nya kyrkor.
Vid omröstningen öfver detta amendement för-
ierade ministrarne med 82 röster mot 34.
Ex n
