STRID MED EN ORM.
Ur Watertons resa i Södra Amerika)
Solen kade öfverskridit middagslinien; intet
moln mildrade dess brännande strålar; knapt
ev enda fogel var synlig, ty skogens bevinga-
de invånare hade gömt sig 1 dess skuggiga
löfsalar, och rundt omkring herrskade en nati-
lig tystnad, endast då och då afbruten af Pi-
Pi-yos gälla läte. Jag satt just med min
Horats i handen, på trappan till ruinerna al
en öfvergifven boning vid floden Mibiri, då
en Neger med sin lilla hund kom springande
utför berget, och berättade mig, att han hade
upptäckt en af de sällsynta och giftiga ormar,
som af invånarne vanligen kallas Skogens
Herrar, Jag steg genast upp, fattade en
bredvid mig liggande åtta fot lång lans, och
sade: välan Daddy, låtom oss gå att se på
honom, Jag var barfotad, och hade endast
en lätt tröja och pantalonger på mig, samten
gammal hatt på hufvudet. Negern var be-
väpnad med en kort sabel. Under det vi
gingo uppför berget, stötte en apnan Neger
vill. oss, äfven beväpnad med sabel; han