svarar nemligen alternativet af böter eller fängelse; bögsta graden alternativet af fängelse eller straffarbete; och mellersta graden det ovillkorliga fängelset. Men skall nu i alla tre dessa grader, Domaren kunna vid fängelsetidens bestämning, godtyckligt sväfva emellan det absoluta minimum och maximum, eller 12 och 180 dagar, Detta kan omöjligen hafva varit Komitgens mening; men Komiteen hade i min tanka bordt genom bestämda föreskvifter försäkra sig, att ingen Domare skulle tillämpa lagen alltför mycket annorlunda än Komiteen menat, Jag får derföre vördsammast hemställa, om icke för hvardera graden borde utsättas elt särskilt minimum och maximum af fängelsetid, t, ex. för lägsta graden minst 12 och högst 435 dagar; för mellersta graden minst 46 och högst 135 dagar; samt för högsta graden minst 236 och högst 180 dagar, Uti förslaget om böters förvandling (2 Kap. 30 S) har jag tyckt rättvisans fordringar icke hafva blifvit nog sorgfälligt iakttagna, Om 1. ex, två personer hade begått samma brott, för hvilket alternativ blifvit utsatt af böter eller fängelse, och den ene begått det under försvårande omständigheter, så att han dömdes t. ex. till en månads fängelse; men den andre under mildrande omständigheter, så alt han kunde dömas t. ex. till go Rdi:s böter, så skulle den mindre bhrottslige, i händelse han icke kunde utgöra böterna, nödgas afsitta dem i två månaders fängelse, samt sålunda straffas dubbelt hårdare för ett lindiigare brott, än den andre för ett svårare, och följaktligen dubbelt hårdare, än om han sjelf hade varit ännu mer brottslig och begått hrottet under försvårande omständigheter. Delta tyckes vara mer än tillräckligt för att bevisa, detlagförslaget är i denna del oriktigt. Men hvaruti oriktigheten egentligen ligger, och hurn rättelse skall åstadkommas, torde vara svårare att uppgifva. Jag för min del har emedlertid tyckt mig finna felet ligga deruti, att Komiteen satt för lågt värde på första månadens fängelsedagar. Detta är äfven i så måtto oriktigt, som fängelse är mer ett moraliskt än ett fysiskt straff, och intrycket af blotta arresteringen är mer påkostande, än flera månaders innestängning. Jag vågar derföre vördsammast föreslå, att livar dag borde i första månaden svara emot 4 Rdr, i andra mot 2, och så vidare, enligt Komittens beräkning i 2 Kap, 30 S. Stockholm den 17 Dec, 1832, P.G. Cederschjöld. Art. Obst. Piof.