ämpning al sina satser, alt utpeka något enda missbruk af vigt, och med sanningens värma yrka dess afskaffande. De akta sig noga att föreslå en-enda stor och genomgripande reform , elier att ömfatta och gynna någon enda sats, som kunde anses misshaga de maktägande cller något för dagen gällande iutresse, som det kunde vara vådligt att vidröra. -Alt Svenska Minerva ej i detta fall gör något undantag, känna de. fleste, ehuru hon gerna vill fordra ett annat bedömmarde. Hon vill antyda, att hon alltid och allestädes förordat de liberala iddernva, att hon till deras befrämjande uppmanat styrelsen i hvarje särsk It fall, och att hon med dvristighet, fast med anständighet, klandrat, äfven då så kallade iiberala tegat, och tegat mangrant, sådana regeringsoch förvaltningsåtgärder, hvilka hade kunnat och bordt vittua om mer liberalitet, utan att skada kronans intressen eller som synts: innebära ett förnärmande af medborgerliga rättigheter. Sådan skall händelsen varit med hennes blad och dess ådagalagda karakter, allt ifrån dess första stiftelsey men hon beklagar att detta icke fredar henne från förtydning. Hvari består då dessa förvaltningsåtgärder, som Miverva med så mycken frisinnighet angripit? Jo uti stilen i ett par af Hr Hartmansdorfs expeditioner, i den nu varande ÖfverStåthållarens tal vid Hans Majestät Konungens hemkomst, samt ett och annat temligen oskyldigt och ovådligt gycklande öfver saker af ungefär enahanda vigt, och alltid mera röjande det oädla motivet af personlig obenägenhet, än något begär att medverka till förbättringar, eller något mod att derföre äfventyra nägot. Har Miverva mer af detta slag, att uppföra sig till godo, skall det vara oss kärt, -Vi tro att hon behöfver det. Vi frukta dock, att alltsammans icke särdeles tynger vågskålen af hennes liberalitet, då man iden andra lägger hennes illa valda afvighet mot folkens sak, hennes harm mot Juli-revolutionen, mot Lafayette, mot Ludvig Philip, så länge han ännu icke var af den Hel. ailiancen , hennes anatemer öfver Belgierne, hennes vänskap för Don Miguel och Hertigen af Modena och dessa krönta bödlars vederlikar, hennes illa bemantlade hat emot alla frihetsoch emancipationsförsök, hvar helst de uppenbarat sig — från Polska insurrektioner till den Engelska reformbillen, samt ändtligen bennes öppna fiendtlighet emot allt som i vårt eget fosterland röjt någon slägtskap med tidens bättre syftning, af hvad natur den ån måtte vara. Vi erkänna, att Minerva synes gynna näringsfriheten; vi vilja tro, att hon gör det af öfvertygelse, ehuru vi beklaga, att hon stundom fört dess sak på ett sätt, som den hvarken bör eller behöfver föras, t. ex. med utfall emot enskilta o. s v. För att gå öppet till väga, bedja vi kenne dock att i detta fall se sig före; ty det ges ingen farligare fiende till den gamJa goda sakernas ordning, som hon så mycket älskar, är väringsfriketen. Denna är en moder till annar frihet. Ett folk som fritt får föda sig, skall snart komma i välstånd; ett sådant skall känna behofvet af upplysning; det skall förvärfva dan arch 2 oo hablagcnm Ådam marna