vudsakugen beror.
Man talar nu mycket om Portugisiska stridig-
heterna, som synas nalkas sitt slut, och om
general wSolrgnac, som i sjelfva det afgörande
ögonblicket afträdde från sitt befäl. Denne
mans öde har varit att falla i onåd hos alla
regeringar som han tjenat, — hos Napoleon,
hos Bourbonerna, Ludvig Filip och Don Pe
dro. De närmare detaljerna bärom äro ännu
icke bekanta, hvarken genom böcker eller tid-
ningar. Vid bans första onåd handlade det om
penninge - intressen. Då Solignac uti IlItalier
fäktade under Massena, upptog han på kontri-
butionen ett öfverskott af 300,600 francs, kom
dermed till Paris, och bortspelte, hos Frascati,
alltsamman, på 30 eller 40,060 när. Kejsaren
fick kunskap om saken, lät förekalla Solignac,
och befallte att han skulle till statskassan ut-
gifva de 300,000 francs. Solignac, liksom för-
stenad, gör en bugning, afträder, och frågar en
af sina vänner om råd. Då han åter syntes
vid hofvet, och tillfrågades om saken af Kej-
saren, svarade han, att penningarne blifvit an-
vända till hemliga utgifter för armden. Na-
poleon harmades, och Soliguae fick afsked.
Solignac, som hade förut tjent såsom gemen
soldat och uppbragt sig till Brigad-General,
Jat åter råda sig af sin vän, och blef ännu en
gång simpel soldat, samt deltog i sådan egen-
skap uti slaget vid Eilaw. Der igenkändes han
af en marskalk, som förde honom till Kejsa-
ren, hvilken, rörd, gaf honom tillgift jemte hans
förra rang. Den andra onåden hade en poli-
tisk grund. Solignae lät bibehålla sig af de
återvändande Bourbonerne, och emottog Lud-
vigsorden; men då han likväl, under de hun-
dra dagarne, förklarade sig för Napoleon, kom
han, vid den andra restaurationen åter i onåd,
och flyttade till landsorten. Öfver den 3:dje och
4:de disgracen känner man icke något med visshet.
Då Solignac på Ludvig Filips befallning hade
befäl i vestra Frankrike, råkade han i många
stridigheter med General Löjtnant Bonnet, och
blef afsatt. Man talade väl om politiska och
och pekuniära förhållanden med Hertiginnan af
Berry, men Solignacs rele Bief dock icke klar.
Några påstå, alt om ba velat, hade Hertigina-
nan långt förut blivit gripen. Han återkom
till Paris, hö7le samtal med Kronprinsen, skall
hafva Brat, och erhöll ändtligen, i en ålder af
F, år, befilet öfver Befrielsearmeen i Portu-
gal. Kort derpå hade han nära afrest deri-
från, emedan penningarne icke regelmässigt ut-
betaltes. Nyligen har han nedlagt befälet; och
om det skett derföre att hans planer icke gil-
lades, eller i följd af penningtvister, är ännu
obestämdet.
TE
LITTERATUR.
Stödda anteckningar under en resa i Sveri-
ge år 1831, af T. G. RB. Stockkolm, Elmn
en , - RR a Oo 2 LK