cdAlllUlIdULUwCL UU S5Sd!l ULCILCND Pe SlatltltltaVUuCcL, UP all inse rigtigbeten häraf, och lärer väl ingen sann fosterlandsvän någonsin utan djup bediöfvelse och medömkan kunna inhämta det sätt, hvarpå man merendels utöfvar bränningsrättigheten i byalag och samhälliga gårdar, der bränvinets klarning går stugvis i tur och gillesvis förtäres af husets folk och respektiva granläget, utan afseende på kön eller ålder, från husfadren och digifvande modren, till barnen i kolten. Utom detta beklagansvärda missbruk af fabrikatet, bör derjemte i betraktande tagas, att tillverkningen, i så liten skala drifven, ofta utan egen vedtillgång, med usla kärl och apparater, ej gerna kan åstadkomma annan vinning än den, att få silt rus på stället och utan kontanta penningar. Ehuru genom Hr Öfverste af Forsells förtjenstfulla statistiska beskrifning öfver Marizstads Län, redan allmänt kändt, torde det doch vara på sitt ställe, att Här återgifva, hvad detta Läns Höfding yttrat uti dess fem-årsberättelse för år 1928. ?Såsom medel att befordra en ökad konsumtion och följaktligen lättare afsättning a span målen, åstadkommer bränvinsbränningen endast för tillfället en fördel, som motväges af spanmålens afsaknad vlId inträffande missväxter eller koappare skördar, och långt ifrån. att befordra något varaktigt välstånd, kan den snarare arses motverka det, isynnerhel genom den osedlighet, hvartill den ymniga brän vinstillgången föravleder, i Fem års ytterligare framskridande på erfarenhetens väg, hafva ingalunda jäfvat dessa sanningsord, som derjemte antyda de tillfälliga fördelar bränvinsbränningen verkeligen vi sar sig äga och, enligt Författarens åsigt, äfven framgent torde komma att medföra, då den, förvandlad tillen högt beskattad fabriksnäring och derigenom utestängd från hyddan och det mindre jordbruket, blifver att anse som en biträdande regulator af spanmåls prisen. Bränvinsbränningens nuvarande beskattning utgör visserligen ett ganska vigtigt bidrag till statens intrader; men man kan dock ej undertrycka den öfvertygelsen, att en inkomst, grundad på bekostnad af Nationens inre kraft och moralitet, är och blir en föga välsignelserik inkomst, och man är färdig tillägga, umbärlig, i mon af en tidsenlig och af öfverklagade missförhållanden påkallad tillampning a! ett förbättradt beskattnings-system, samt förnämligast, i mon af en bättre hushållsanda med landets skattebidrag, som ej torde uteblifva, att, enligt tidens fordran, förr eller sednare göra sig gällande. Dock Innan samhället i dylika genomgripande tillämpningsfrågor kan komma att beträda reformens ljusa bana, synes, som borde folkets enskilta moraliska reform föregå, hvarförutan riktningen af hvarje offentlig blefve disharmonisk och sig sjelf motverkande — Eller bhbuu vore det tänkbart, att bestämma lagar för statsorganismen, saknande Lf och betydelse i individens känsla och förstånd? Hara begära samhällsinstitutionernes tende