egenheter, anvlögga eller vidmagthålla ofvannämnde ordinära åkerdiken, får man ej vänta sig dessa resultater vunna, som erdast försäkras genom ett mera princip-mässigt afdikningssystem, hvartill, om fördom och otidig egenkärlek det ville medgifva, ej saknas ledning från främmande länd:rs bättre åkerbruk, och som, ehuru ännu partielt, likväl finnes på god väg att vinna insteg inom fäderneslandet, sedan regeringen på ett prisvärdt sätt låtit föranstalta större afdikningar inom slättlandet af Skaraborgs län, samt derjemte lemnat ledningen deraf i en sakkunnig och skicklig mans hand, hvars gagneliga anvisningar och råd iaom enskilta ekonomien redan flerestädes visat sig fördelaktigt verksamma. Genom angifvande af den ståndpunkt hvaruppå större delen af vårt lands jordbruk sig för närvarande befinner, har afsigten ingalunda varit att förneka undantagen, eller påstå jordens vanbäfd såsom ovilkorlig följd af bränvinsbränningens utöfvande. Motsatta exempel känner man allt för väl, men de hänföras med soda skäl till undantagen, till hvilka isynnerhet torde räknas åtskilliga betydligare egendomar, hvarest ifrågavarande fabrikation bedrifves med särskilt tillsyn, förlag och arbetskraft, utan att fråntaga jordbruket hvad detta egenteligen tillhörer, samt utan att på öfrige föremåls bekostnad upptaga en husbondes tid och uppmärksamhet, hvilket rörelse-kapital, sällan tillbörligen uppskattadt, ej kan strafflöst afhändas den för dess fulla åtnjutande tacksamma torfvan. Skulle man hafva lyckats att till någon del adagalägga de menliga inflytanden, som på närmare eller fjermare håll kurna anses härröra från bränningens införlifvande med jordbruket, så torde det jemväl vara i sin ordning att visa och antyda de bättre följder, som billigtvis böra förväntas af dessa inflytelsers undanrödjande. Man anser dock öfverflödigt att häruti gå läsarens eget omdöme i förväg, som otvifvelaktigt lärer inse, alt jorden, nb. vår Svenska jord, är tecksam endast i mon af den uppmärksamhet och det arbete man henne egnar, och att vanhäfdade sträckor af odaljord, nu gifvande brukaren föga lön för mödan, genom sparad omtanka, ändamålsenliga förbättringar och osparadt arbete, lätteligen kunna förvandlas till skörderika fält: och då vi således anse det första af de förväntade inkasten i allmänhet besvaradt, torde man få öfvergå till den äfven väntade invänningen rörande ladugårdens botade bestånd i brist af den numera som utfodringsmedel nödvändig blifna lranken. — Öfverlemnande till Veterinär-ve.enskapens idkare att afgöra, buruvida drank, ett eller annat afseende, mer eller mindte ördelaktigt inverkar på djurens lifs-funktiorer, anser man sig emedlertid böra framlägga leu öfvertygelse, man på empirisk grund vait i tillfälle inhämta. Äfven i denna del af oränneriets verksamhet synes den prekära vinten vara sökt och fonnen på bekostnad af en varaktigare; ty medgifvas måste, att mjölkninen uppdrifves, stallnivg och utfodring underättas, äfvensom gödsel-förrådets skenbara utSE I An idoga nda töonlbac hiduvna sn