En jemförelse emellan Regeringarnas offent-
liga verksamhet i England och i Frankrike er-
bjuder 1 närvarande stund ett intressant äm-
ne för betraktaren.
1 båda dessa länder regerar, om man så vill,
ett slags Juste milicu, en öfvergångsministöre;
men huru olika äro icke i allt öfrigt de
vesultater, som de sista 13 månaderna erbjuda
i de båda ländernal f Eogland ha vi under
denna tid selt efter hvarandra framträda: En
genomgripande parl mentsreform; — djupa
reformer i den civila lagstiftningen; — re-
former i en sior del of skatterna; — en ny
hanklag; — slafvarnes emaneipation; — af-
skaffandit af Ost-Indiska kompaniets sekels-
samla monopolier, och snart förestår en total
(örändring af kyrkans och presterskapets för-
hållande till det allmänna.
Alli detta visar att den Engelska Whig-Mi-
nistören, ehvad man i några särskilta de! lar
ned skäl emot den kan invända, städse hafi
avdets och folkets väl till sitt ösnamärke, och
namiaen Grey och Brougham skola, ärofullare
ir någon föregående Engelsk ministers, Ofvergå
Ho höfderna.
Purudant visar sig under samma tid de Fran-
yska doktrinära ministrarnas Mpemmde? Halva
te afskalfat några privilegier? Nej. Hafva de neg--
att utskylderne? Nej. De ha tvertom föresla-
it oen förhöjd taxa på alla slaxs drycker, hvil-
et dock a NaN i hamaren. a fva de nedsatt
rysningen, hvilket ut-
eg framåt, som oOp-
1
Kal. Ne in
vit undervisningens föribet? Nej.
frå de meda
lulva de ändtligen afskalfat det af Frans-
1
1
I
för uderås inflytande Å