upplysas om rikets och tidens kraf. Adeln
deremot, som alla omständigheter ganska väl
känner och dessutom största andelen i riket
bafver, bör till hvarje uppoffring vara så vil-
lig som skyldig. Att detta icke endast var
granna ord, bevisa åtskilliga handlingar, hvil-
ka till Oxenstjernas odödliga ära böra förva-
rade blifva. Är 1826 efter de första eröfrin-
garna uti Pieussen hoppades Gustaf Adolf att
genom ännu ett kraftigt fälttåg kunna för-
skaffa Sverge en varaktig fred, äfven från
denna sidan; men en vigtig fråga återstod,
nemligen huru man skulle finna medel till de
för sådant ändamål nödiga rustningar. Oxen-
stjerna skref. i detta hänseende till sin bror
sålunda: Gud hafver gifvit nåd och lycka
till våra företag, och vi hafva genom de vun-
na fördelarna fått fienden så i säcken, att ban
om freden slutligen tigga skall, derest viicke
genom egen försummelse förderfva saken. Här
tarfvas undsättning både i förråder och folk,
häldst godt och Svenskt, ty på det främmande
är föga att lita. Men, såsom du sjelf vet,
förefaller vid utskrifningarna mycket under-
slef. Mig synes derföre, att adeln borde den-
na gången godvilligt nedlägga sina fri-oeh rät-
tigheter, samt tillåta utskiifning äfven med
deras bönder, så inom som utom frihetsmilen ,
hvarigenom allt tillfälle till undansmygande
skulle förekommas. Kronans vinst vore osä-
oelig, adelns förlust ringa. Såsom ett för till-
fallet frivilligt åtagande, kunde det ej heller
tjena till framtida eftervättelse, Om i derföre,
i st. f. att grubbla och gräla i småsaker, med
vilja och kraft fatten kong! majt under ar-
marna, då hafven i först och främst visat för
hvar man, att det allmänna bästa är eder
högsta lag, edert förnämsta privilegium; och
dernäst skolen i med Guds hjelp genom den-
na uppoffring förskaffa fäderneslandet ett snart
och godt slut på kriget, så att vi sjelfva och
Sverges öfriga innebyggare ändteligen en gång
i frid och lugn få sitta bland maka och barn
under våra ekar och lindar, likasom fordom
Israels barn under sina fikonaträd. Oxen-
-tjernas ädelmodiga råd följ!es, och först genom
denna adelns eftergift blef det för Gustaf A-
dolf möjligt att med så mycken framgång ut-
föra de följande fälttågen,
(Slut e. a. gg.)
D