ATA MSK v -
som öfverallt, men träffade ett bröst, sådant
som den icke öfverallt träffar. År 1629 bort-
ryckte pesten hans äldsta, kanske mest hopp-
gifvande son, den redan tjuguåriga Gustaf
Oxenstjerna, Hvad sorg, skrifver han, detta
varit för mig, det kan enhvar lätteligen döma.
Dock synes mig bättre att straxt taga tröst af
Guds ord och förnuftet, än längre fram afti-
den, hvilken dock slutliger all sorg lindrar,
ehuru svår den ock i förstone kännas må.
Två år derefter besökte förutnämnde Kristina
Oxenstjerna sin man, hvilken var sysselsatt ute
i Tyska kriget. Hon blef derstädes anstucken
af pesten och dog i makens armar. Älskelige
käre son!? skref Oxenstjerna till denne sedna-
re; Jag vill icke för eder omtala min och
min hustrus sorg, och derigenom öka eder,
väl vetande densamma sådant förutan nog stor
vara, då jag eder och min saliga dotters kär-
liga sammanlefnad nogsamt känner, Jag för
min person skall visserligen söka i ödmjukhet
böja mig under Guds vilja. Han gifver och
han tager; välsignadt vare hans namn! Jag
tviflar ej heller, att J som en man med för-
nuft och tålamod skolen bära, hvad Gud på-.
laggt. Men det beder jag samme Gud, troget
och dageligen, alt min hustru, med moders-
hjertats och dertill ålderns blödighet, må fin-
na styrka och mod att en så stor olycka dra-
ga. Den afdöda beklagar jag icke. Hon är
ryckt från denna verldens ondska och elände,
hvilket vi efterlefvande nogsamt vidkännas
måste, till dess vi, det Gud förläne, henne en
gång i en evig salighet återfinne.
Axel Oxenstjerna var en herre af något mer
än medelmåttig längd, med Svenskt allvar i
uppsyn, likasom i lynne och seder. Som stats-
och embetsman var han en af de utmärktaste
Sverge och måhända Europa frambragt. En
ovan!ig skarpsinnighet, ett orubbeligt lugn
ledde besluten, kraft och ihärdighet utföran-
det; ingen ting gömdt till morgondagen, än
mindre glömdt. Också kunde ingen ting ut-
trötta denna allt omfattande verksamhet. Hans
förmåga 1 detta hänseende gränsar till det o-
troliga. Vid alla vigliga förhandlingar, vare
sig rådslag, riksmöten, undersökningar, ja vi
sjelfva fälttågen, öfverallt måste han vara när-
varande, och öfverallt kändes den välgörande
inflytelsen af hans verksamhet och redliga vilja.
Granskaren finner icke någon enda gren af
Svenska förvaltningen, som icke har Axel O-
xenstjerna att tacka för någon förbättring.
Och likväl var hans tid hafvnadsakligen egnad
åt de egentliga utrikes ärenderna, Då Gustaf
Adolf om höstarna återvände till fäderneslan-
det, lemnades alltid Axel Oxenstjerna uti Preus-
sen, såsom högsta styresman både öfver hä-
ren och landet, Jemte de många göromål,
som häraf föranleddes, fortfor ban att icke al-
lenast besörja det hufvudsakliga af sin egent-
liga tjerstebefattning uti Sverige, utan äfven
att som Konungens förnämste rådgifvare taga
nästan omedelbar del i alla vigtigare ärender.
Nästan hvarannan eller hvartredje dag skref
han med egen hand till Konungen utförliga
bref om landets tillstånd, underhandlingarnoas
och krigsiörelsernas gång; dessemellan histori-
. 1
Fe nn TE