Hamnordningen, gifven Stockholm den 23 April
1522, för alla från In- och Utrikes orter bit till
Staden ankommande Svenske och främmande skep-
pare; hvilken Hamnordning torde finnas närmast
lämplig, så väl för mig som för Assessoren och
Skepparen Juringius, nemligen 5 13.: Hamn-Capitaiue
skall visas tillbörlig lydno samt hörsamhet, och äger
han, att i bändelse någon skulle tredskas alt intaga
det rum vid bron som bonom avvises, eller söka att
på annat ställe sig intränga, då låta afbugga och
kapa låget.
Jämte Kongl. Maj:ts Nådiga påbud, som Assesso-
ren åberopat, och Hamnorduingen, som nu först
blifvit af mig åberopad, förvanlåtes jag i aldra dju-
paste underdavighet framställa hufvudsakliga inne-
hållet af de fyra Domar, hvilka redan blifvit utfär-
dade i målet, angående det af Juringius såkallade
brottet,
r:v Euligt Södra Kämners-Rättens beslut af den
16 Juni är 1831, så lydande: Kämners Bhätten fin-
uer den af Varfs-Byggmästaren YVWWahlbeck vidtagnue
och af bangs vederpart öfverklagade åtgärd, att lös-
göra det invid ett vid stora varfvet hggande fartyg,
fastade trampfartyget Gefion, icke innefalta något
egenteligt brott, för hvilket bestraffuing culigt lag
kan ega rum.
2:0 Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Diätts ute
slag, gifvet den 9 Mars 1332. Kongl. Hof-Rätten
finner ej skäl att göra afseende å Assessorens påtar
cuden om Byggmästaren Wablbecks bäcktande såmt
angående gqvarstad ä bans egeudom,
3:0 Kämners-Rättens utslag af den 9 Juli 1852.
Ty pröfvar, på anförde skäl Rätten att Herr
Assessor Juringii emot Varfs-Byggmästaren VWVabl-
beck framställte påståenden i ansvars och evsätt-
nings-väg icke kanna bifallas, hvadan de till alla
delar varda ogillade ; och slutcligen
4:0o Kovgl. Maj ts uch Rikets Svea Hof-Råtts sed-
naste utslag, giftet den 4:de April 1835. VANtså
finner Kongl. Hof-Rätten det något ansvar derföre
icke kan Wahlbeck äådömmas.
Allernådigste Konung!
Värdigas af Hög råttvisa och mildhet, snart ber
stämma någon gräns för den outtröttliga förföljaren
Assessoren Juringius, bvilken, sedan han efter nyss-
nämnde fyra domslut, icke kunnat hämma sitt arga
uppsåt att mälta sin skadeåträ, ytterligare djerfves
inför Bders Kongl. Maj:t, att benämna mig för grof
brottsling och beskylla mig att hafva begatt uppen-
bart vidingsverk af uppevbar ilska. i
Om någondera af oss båda parter, haft orsak alt
genom underdäniga besvär öfver Kongl. Hof-Rättens
utslag af den 4 sistlidne April, draga saken under
Esders Konvgl. Maj:ts Nädiga pröfning, så var det vis-
serligen jag; enär Kougl. Hof-Rätten verkeligen emot
min skäliga förmodan, undandrog mig den billiga
apprättelse Kämuvers- Rätten så opartiskt tillerkände
mig för alla de skandalösa anfalt Juringius vågat
emut min heder och personliga existimation och
Kongl. Hof-Bätten jämväl tillförpliktade mig en er,
sättuings utbetalande till Juringius som visserligen
icke i afseende peuningebeloppet, men väl i anscen-
de till den utmärkande betydelsen, svm skulle jag i
någon mohn haft orätt med det så ofta onriförmälte
trampfartygs - skråfvets lössläppande från varfvet,
onekeligen påkallade en underdanig klagan från min
sida till ändrings erhållande. — Men då jag, af skäl,
som af hvarje fridälskande och endast af sina pligters
uppfyllande beroende menniska, så gärna omfattas
och förstås, häldre ville efterskänka en trodd oför-
rätt, än öka bindren för slutet af en rättegång, som
ehuru den äfven i moraliskt afseende icke måste
kunna väsenteligen skada mig, dock borttager många
stunder, som för min verkningsförmåga bLältre böra
användas, samt inverka på det sinneslugn som der-
vid är oundgåugligt; så torde det förlätas mig om
jag emellertid tryggar mig vid det hopp, att Eders
Kongl. Maj:t Nådigst låter bero vid Hof-Rättens
ifrågavarande af mig icke öfyerklagade beslut i allt
hvad detsamma mig rörer,
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar
Stormägtigst Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts:
Allerunderdånigste öch :tropligtiste undersåte
P. M, Fahlbeck.
Likalydande med Originalet betlygar