mastsranen, nvarom jag aeremot Ssanmlatlat mcd Kdmereraren vid varfvet Flodin, hvilken, med kännedom om kranens duglighet för detta ändamåt, vådt mig, att på detta sätt få det befriadt från vatten. Hos Flodin anmälte jag mig ock, i detta ärende, då Waehlbeck ej var hemma och bad Flodin mig lemna fartyget i vård åt någon Qvartersman, hvilket blef den sedermera försvunne Åman. Hof-Rätten antager derefter såsom grund för sitt utslag, att om jag egt Wahlbecks tillåtelse att föra fartyget till varfvet eller icke, Wahlbeck ej bordt egenmägtigt och utan i laga ordning dertill sökt handräckning, it ägarens frånvaro bossa och låta utan värd bortflyta samma fartyg, (liksom någon laga handräckning, till ett sådant våld kunde fås!) hvilket i anseende till.dess obrukbara skick blifvit, för att hjelpas, till ett för allmänhetens betjenande med fartygs reparation, inrättadt varf, framfördt, likväl och som, efter Wahlbecks uppgift och hvartill jemtväl hörde vittnens berättelser skulle föranleda, Gefion legat till hinder för fartyget Carl August, hvarå vid varfvet zeparation förehafts och i hvilket varor skolat inlastas; dels Wahlbeck påstått och jag cj gittat vederlägga, att kranen vid varfyet ej varit tjenlig till Ge fions upplyftande utur marvatten, dels ock förekommer att Wahlbeck lemnat tillsägelse derom: att om jag ej afhämtade fartyget, det skulle varda från varfvet, å dertill bestämd tid lossadt, hvarförutan anledning sig ej skulle förete det Wahlbeck i ond afsigt den åtalade åtgärden vidtagit; alltså har Hof-Hätten funnit det något ansvar derföre icke kan Wahlbeck ådömas.? Sådanc äro Hof-Rättens skäl för VWalbecks frikännande för ansvar, och att desse icke förtjena annat namn än oskäl, vill jag nu i underdånighet bevisa. Intet vittnesberättelse föranleder dertill, att Gefion tegat till hinder för fartyget Carl August, hvarken i afseende på reparation eller lastning. Dess Skeppare Rhodin yttrade som vittne bestämdt, att fartygot ej låg till hinder för reparation, ehuru detta yttrande ej influtit i protokollet och både han och vittnena Huldt och Östling, de enda som härom talat, hafva sagt, att ingen lastning ägde rum hvarken den dagen eller natten derpå, eller ens kunnat säga att någon lastning skulle ske dagen efter det Gefion blef lossad. Denna Kongl. Hof-Rättens osanning är så mycket mer minneslös eller illa beräknad, som den af handlingarne är så lätt vederlagd. Om Wahlbeck påstått och jag ej brytt mig om att med vittnen vederlägga att mastkranen ej kunnat gagnas för Gefions. upplyftande ur marvaltnet, så bevisar detta visst icke att sådant ändå ej kunnat ske; ty sunda förnuftet säger, att det nog kostar mer på kranen alt upplyfta en stor mast, än alt småningom höja i vattnet det lilla fartyget Gefion; men om ock kranen ej härtill varit tjenlig, så var det min rättighet alt vid det allmänna varfyct få fartyget på vanligt sält upplyftadt emellan bråbänken och ett annat fartyg, som jag kunnat härtill få låna, eller ock få Gefion uppdragen på land. Härom var det ock min rättighet att få tala vid och öfverlägga med den sig undanhållande Byggmästaren, hvilken så mycket mindre bordt af Hof-Rätten anses hafva hämtat något stöd till lossningen, af min åstundan att få nyttja mastkranen, som jag cj hade sagt honom detta förr än i min biljet, hvilken han sjelf uppgifvit sig icke hafva fått förr än senare på aftonen och sedan fartyget redan var lZossadt och bortflutit. Hof-Rättens skäl, hämtadt från tillsägelsen på hestämd tid, är lika klent ; ty, är det fråga om tillsägelsen till mig af Qvartersmannen Åman, att, såsom Hof-Rätlten sjelf anfört, genast bortföra fartyget, så var, denna bestämda tid omöjlig; menas dermed åter tillsägelsen 1 min bostad, nb. i min frånvaro, att till kl. 8 afhämta fartyget, så var denna tillsägelse lika god som ingen, 1isynnerhet som jag icke fick höra talas derom förrän vid min hemkomst kl. 9 på aftonen, eller en timma efter lossningen. Hvarken den ena eller. andra tillsägelsen , om de ock båda träffat mig, behöfde jag dessutom fråga efter, emedan jag hade laglig rältighet att få fartyget : vid varfyet omlagadt, och äfven, om jag så ville, fullständigt repareradt, och emedan Gefion icke ens låg på varivets vatten. än mindre vid dess strand; för hvilka orsakers skull jag ej behöfde anse något tillkännagifvande af tillämnadt våld och nidingsverk annat än som ett vanmäktigt hot, för att få bort det