PUBLICISTISK SPADOM.
Vid bläddrandet i några gamla tidningar,
råkade jag bland annat på Stockholms-Posten
för den 3:dje April 1830. I en artikel, hvarest
det var fråga om hvad som så länge kunnat
bibehålla Bourbonerna på Franska tronen i
trots af folkets likgiltighet och deras egna
många reaktionsförsök, uppgifves skälet dextill
vara: Tryckfriheten, som afledt det allmänna
missnöjet och hindrat reaktionsförsöken att gå
öfver den gräns, der de skulle kunnat bli far-
liga för sina upphofsmän. Tag bort tryckfri-
heten och Bourbonernas tron skall ramla
inom ett par år, kanske inom ett par månader,
likasom Napoleons föll för det han våldsamt
fjettrade denna frihet. Ar det då Regenterna
som ha skäl att hata henne.
I en not till samma stycke heter det: Just
som vi slutat skrifva detta, ankommer posten
och medför den underrättelsen, att Konungen
prorogerat Kamrarne. Följden häraf skall tro-
ligen bli ett af tvenne: antingen alt sakerna
lemnas i sitt nuvarande skick, sinnesstämningen
ännu mer förbittras emot Ministeren, och hon
möter i den blifvande sessionen samma mot-
stånd som hon nu för en liten tid undvikit,
eller alt man vågar något anfall på tryckfri-
heten, opinienen nödgas tiga. Man tror att den
gillar hvad den ej får offentligt ogilla. Man
saknar al! vägledning för sina företag. Man
företar hvad man ej borde våga, och fallet blir
våldsammare än det nu kunnat blifva. Detta
år kommer således ait bli vigtigare i verlds-
historien än månget af de föregående.
Då vissa andra publicister nu för tiden gifva
sig mycken air af att kunnpa spå i politiken,
ech likväl ständigt spå i vädret, finner Ins. af
dessa rader ett nöje i att erinra om ofvanstå-
ende reflexioner, som visa, att Stockholms-
Posten icke allenast blef sannspådd, utan äfver
blef det förr, än han förmodligen vöntat. Fögs
mer än 3 månader derefter, eller den 25 Jul