vw Mt heten af de ökade besvär och tryckande, cj mindre enskilta än allmänna, kostnader af våra långa, besvärliga riksmöten. Jag har sagt, alt Folket ingenting högre skulle önska, än att Hans Maj:t Konunzen ville begagna sin i Grundlagen förvarade rält att föreslå en representlallonsförändring, utgående ifrån grundsatser af ett alln änneligt Folkets deltagande 1irepresentantvalen, under ett fullkomligt förbiseende af alla ståndsfördelningar och med en uteslutande uppmärksamhet endast på ulvägarna alt inom lagstiftningen bibehålla den erforåerliga jemnvigten emellan den ohjelpligt tillvarande olikhet i in utressen, som alltid uppstår emellan rik och fattis och emellan bildad och obildad, och hvarifrån samhället, på förnuftsgrunder, alltid beiioner sig deladt uti 2ome stånd, med lika anspråk på de aktig shet ull den rättvisa och uti det skvåd, utgöra samhälls-inrättningens heia föremål. Jag har uttalat min öfvertygelse, atl lidshändelserne lika ögonskenlist, som förundravsvärdt, för fans Blojit Komurgen hanat vägen ill den ovanskeliga odödlighet, som bland jordiska storheter endast vunnits utaf dem, hvilka förstått alt, genom danandet af ct bättre, mera trefigt och Iyckligare samhällstillstånd, orubbligt fästa sina namn vid en ifrån det ena slägtiedet till det andra, med tidens ström och under seklers lopp, fortgående medborgerliz käns!a af tacksamhet, beundran och helis tillgivenhet för det alltid lefvande minnet af den forntida välgöraren. Jag har sagt, att ödet visat sig för Konungen ut Sverises politiska reforin hafva lemat de osvikligaste ulvägar, alt emellan sin dynasti och Sycuska folket tillväsabringa samma föreningsband, som den Store Gustaf åstadkom genom de helsosamma förändrin gar, Han, med afseende på sin tids fordringar och i trots all sin tic Is motståndskrafier, till Svenska folkets Outsäs liga belåtenhet och båtnad genomförde. ; Hans Maj:ts tåtamod att afböra en sådan tankeyttring har för mis utg ort den största nådebevisning, jag kunnat önska mig; ty alt hoppas något afsee pde å mina åsister i dessa delar ägde jag visserligen inga anspråk. DPDet på detta sätt jag begagnat den gläntning på Nädens dörr, man synes vilja föra miz till last. Det tillkommer allmänheten att bedöma, huruvida jag inför Hans Maj:t Konungen yttrat mig i öfverensst äminelse eler istid med Svenska lkets tänkesätt och öfvertygelse; och om jag bärutinnan felat, så är jag säker, att min hir nedlagda sjetibekännelse ålmninstone Hör mildra domslutet, då jag ytterligare tillägget att jag handlat i följd af Gen Inneriisaste Sr vertygelse, och att jag vid de Lill fillen, da jag I någon gång iuför Konungen fått yttra nig OM i ver detta ämne, alltid afträdt med ledsnadet att, uvder fans Majas tålamod att ailöra mig, andvis hafva förmålt så fulistän dist och så varmt utteveka mina tankar, som jag skulle velat, iör an bibripsa åtminstene någon anledvlsg till uppmärksamhet på SA enska folkets stora missbelåtenhet med sina representaliva förmer, den ). jag sökt göra gällande, så godt jag kun svan på ett språk, på hvilket jag ej oftare uttrycker mi, än då jag någon gång hav nåden ale med ov kli 5e 1 tal: ir ( 1 a er