utbrott af missnöjet; men men man inser cekså
icke, hora det bliv möjligt alt bibehålla ord-
niag och lagn, utan närvaro af en betydance.
militärmakt, då Araberne nalkas och måhända
snart stå vid Scutar, Ibrahim Pascha går
ganska systematiskt tillväga; han har i sin ar-
md utmärkt skickliga Fransyska officerare, och
det påstås alt mänga Fransmän, under hvarje-
handa skepnader, fara omkring i Turkiet, för
att stämma folket för hans intresse, och skaffa
bonem noggranna underrättelser om sakernes
ställning. Man skulle nästan kunna falla på
den tankan, att hela Ibrahims företag utgjorde
en del af en vidsträckt plan, hvars ursprung
vore att söka sparare i Frankrike, än i Alexan-
dria. Sultan skall svårligen gå in på de af
Mehemed Ali föreslagna fredsvilkor; han skall
bestämdt vägra alt afträda Karamanien, och om
han medgifver Syriens förening med Egypten,
så blir det dock endast med vilkor att Portens
öfvervälde erkännes, och en årlig tribut erlig-
ses. Deremot fordrar Mehemed Al arfsrätt
för sin familj till de provinser, som komma att
afträdas. Om nu Egyptiernes fordringar icke
beviljas, utan fientligheterne fortsättas, så låter
sig väl icke bestridas, att, så länge Ryska och
Turkiska flottorne ligga i sundet, kan Ibrahim
svårligen företaga någon landstigning på Euro-
peiska kusten. Men utbrottet af en revolution
i Konstantinopel är då icke osannolik, och skall
ännu mera inveckla ställningen. Skulle dock
hugnet i hufvudstaden kunna bibehållas, och
den Europeiska delen af Turkiet förblifva Sul-
tan trogen, så kan han väl med Hyssarnes till-
hjelp lyckas att någorlunda försvara och bihe-
hålla sitt välde på denna sidan Hellesponten,
men vid den sinnesstämning, som befolkningen
i de Asiatiska provinserne visar, torde det blifva
ganska svårt att återställa Portcns anseende och
välde i den verldsdelen.
AMERIKA.
Metlan Buenos-4yres och Förenta Staterne
kar sedan fiere år tillbaka stridigheter ägt rum,
rörande besittningen af Falklandsöarne, hvar-
på båda gjorde anspråk. Tvisten har, enligt
undervättelser från Buenos-Ayres af den 19 Ja-
nuari, kelt oförmodadt blifvit bragt ull ett lyck-
ligt slut, derigenom att Engelska linieskeppet
Clio, Kapten Onslow, tagit de omtvistade Öö-
arne i besittning för StorBritaniens räkning. Man
var i Buenos-Ayres mindre belåten imed detta
knappbändiga sätt att afsöra saken.
I Mexico skall Santa Ana vara vald till
Presideut, och hans företrädare general Pedra-
ga väntas såsom sändebud tll London, i stäl-
let för Br Gorostiza, som blifvit återkallad.
Petydande penningeremisser , tillsammans öfver
o 1-2 million plaster, voro på vägen till Tam-
nieo och Vera Cruz, för alt afså till England.