IRL TÄLT HOTCISCH dl JUNI a d3g ULL fULlDIatLa oförändrade kontraktsförslaget för spekulanter att genomläsa på Landskansliet och hos Kronofogden Berselius: — den 1 Augusti skedde i Landskansliet den ensidiga ändringen i samma kontrakt, utan att någon menniska visste ett ord derom; — och hvad blef följden häraf? Jo, de som hade tagit notis af kontraktsförslaget före den 1 Augusti, gjorde sig elt svårare begrepp om entreprenadvillkoren, än den som läst kontraktet efter samma tid. — Är en dylik oreda laglig? Läsaren tror kanske, att Landshöfdinge-Embetets förändring af kontraktet var föranledd af en formlig anmälan derom att Menigheten förskaffat en ny brukbar färja. — Ingalunda. Kronofogden Berselius hade tvärtom rapporlerat, att den nya färjan var obrukbar. — Och likväl lät LandshöfdingeEmbetet, — med ett origtigt antagande af motsatsen — förändra kontraktet. Var detta lagligt? Man ropar alt färjhållningen är ett polisärende, som Landshöfdinge-Embetet kan efter godtfinnande modifiera. Men här voro ome särskildta Dokumenter upprättade: det ena var — Reglementet , innefattande polisföreskrifterne, och uppgjordt ensamt af Landshöfdinge-Embetet, det andra var, kontraktförslaget , uppgjordt ensamt af Menigheten. Det förra kunde Landshöfdinge-E mbet let ensidigt ändra, men ej det sednare: ty kontraktsvilkor kunna ej förbytas, utan kontrahenternas vetskap. Och likväl blef menigheten, som uppgjort kontraktsförslaget, ohörd då det indrades ! — Var detta lagligt? Man ropar alt Menigheten hade kunnat skicka Ombud till Auktionen, för att genom täflan nedsätta entr eprenad-summan. — Jag medger detta. Jag medger äfven att, om intet fel funnits i Auktionsåtgär der na, hade anbudet måst stå fast, om det än uppgått till flera tunnor guld. Men — nu är förhållandet helt annat. Åuktionsåtgärderne voro felaktiges derför yrkar menigheten deras upphäfvande. Den omständigheten, att Församlingarne ej sändt Ombud till Auktionen, har ej upphäft deras rätt alt klaga i högre Instans öfver oriktigheter i förrättningen, — Då — för att bruka celt exempel — en part uteblifver på comparitions-dasen, kan han. väl i contumacieväg få en svårare dom, än om han hade infunnit sig och framställt anmärkningar i saken; — men aldrig kan uteblifvandet upphäfva hans rätt att i högre Domstol få beslutet undanröjdt, om han klasar i tid, och antingen kan visa befriande skäl hufvudsaken, eller ock — såsom nu är förhållandet — bevisa att väsendtliga fel ägt rum i målets behandling. Något annat hafva Östkinds Häradsboer icke företagit i denna sak. Och det är detta enkia och rättsen!i:a besvärsmaål som man utskriser för så oformligt och otillbörligt, och för ivars utförande sbåde ombud och sakägare anfallas med en oblyghet utan like. Jag öfverlemuar åt den sansade och upplyste, alt algör a hvem som har rätt. Sjelf hyser jag den orubb: ide öfvertygelsen om Mcnighetens sak, att ingen fullmäktig behöfver rodna för dess utförande, eller misströsta om dess slutliga utsånes. Stockholm den t0 Apr! 1933.