nNds5d IUOTSTIVAG SYNT Alu UNDUCK UC SCUUIadIC di CIN, anse en menighets klagan mot en Lands-Sekreterares felaktiga åtgärd, vara ett crimen fee mot Landshöfdingen. Sjelfva saken har den Argusiske Insändaren, med ett tomt prat af tre spalters längd, sökt visa alt den nya färjan icke var kasserad du auktion hölls, utan att Häradets Ombud, som uppgifvit sådant, sagt osanning För att vederlägga denna oförskämda uppgift, åberopar jag — så besynnerligt det ock låter — allt hvad Insändaren sjelf anfört. — Han medsifver, att den nya färjan var för lång, för smal, för djup, för brant, med mera sådant: han medgifver, att alla dessa fel gjorde samma färja obrukbar för ändamålet: han medgifver att. Kronofogden underrättade LandshöfdingeEmbetet härom, i skrifvelse af den 14 Aug. 1552: han medgifver att samma Embele 1 Brel af den 18 i samma månad svarade, att om den nygjorda färjan (såsom uppgifvet och utrönt var) cf befinnes brukbar eller säker, måste den blifvande Entreprenören anskaffa en annan; — — — och var alltså icke samma färja, såsom fMMäradets Ombud uppgifvit, de facto kasserad? Var icke samma Ombuds uppgift härom så enlig med sanningen, att. man mäste förundra sig lika mycket, att Insändaren varit så oblyg att neka dertill, som att Argus varit så tafatt att göra detta nekande offentligt? Allt hvad Hr Stjerneman sjelf anfört uti sina skrifter till Kammar-Kollegium, har nästan icke det ringaste rört saken, uten blott innefattat förhetsade anfall mot dem, som uppträd! tull menighetens försvar. Som Hr von Stjerneman. äflas att öfvertaga en färgrodd, kan man icke undra att han velat visa insigt i roddarspråket; och derföre har menighetens Ombud icke nedlåtit sig att besvara ett enda ord af hans grofva skrifter, utan endast afgifvit påminnelser vid Landshöfdinge-Embetets Utlåtande. Äfven de enfaldiga Insändarnes diatriber uti Allehanda och Argus har man bemött på samma sätt hvad sjelfva argumentationerne angår. Endast deras anmärkningar vid data i målet tåla en tillrättavisning, och dessa flugor kunna nu slås i en smäll. Först hafva Insändarne förnekat verkligheten Landskansliets förra auktion, under uppsift att blott en enda Auktion, nemligen den nu öfverklagade, blifvit å Landskanslet hållen. — Förhållandet härmed är 1 korthet sådant, att Landskanslict lät den 2 Juli 1930 anställa en auktion på färje staden, hvarvid auktionsförrättaren, som ansåg anbudet för höst, ej fällde klubban. Denna auktion stadfästades dock sedan omedelbart uti Lanskansliet genom beslut af den 26:te, men hvilken fastställelse, såsom innefatrande en orättvisa mot menigheten, kasserades af Kol. Kammar-Kolleginm och Kongl. Maj:t. — Nu frågas, om någon kan anse orält att denna första auktion, som Landskansliet lät förrätta, kallas Lanrdskansliets förra auktion 2 Häradets Ombud hade äfven yttrat, att det öfverenskomna konstraktsförslaget , innan det ensidigt i Landskansliet ändrades, innehöll uti 7 punkten: att entreprenören skulle ansvara för färjans nybyggnad och underhåll. Detta, — utropa Insändarne — är falskt, osannt, diktadt, 1: oa TESTO E Re ETT ARR PD SNIA