Haltisoskap.
TEATERN.
I Lördags uppträdde åter på scenen en ny.
Sujett, Mamsell ÄZberg, uti Fatimas roll i
Korsfararne. Denna roll, uti och om hvilken
nästan lika litet är att säga, lemmar oss föga
ledning till omdöme, om något annat än De-
butantens figur och gång, hvilken, för att nytt-
ja ett af ett annat blad adopteradt uttryck —
var temligen ragoutant, i synnerhet vid bort-
gåendet med Emiren. Vi hoppas att en annan
gång få tillfälle att yttra oss utförligare.
Debutanter på den Kongl. theatern vankas
numera liksom ärter om thorsdagarna minst en
gång i veckan, ja till och med oftare. Inom
de sista trenne veckorna ha vi haft, ensamt på
fruntimmers sidan, Mamscllerna Åberg, Trybom,
och Rafael.
Vi ha hört åtskilliga anmärkningar göras
emot detta ständiga debuterande; men tillstå
att vi äre längt ifrån, att finna något klander-
värdt deruti. Med den svårighet som, 1 anseen-
de till kassans ringa tillgångar, förekommer,
att organisera någon anstalt för Elevers utbild-
ning på theaterns egen bekostnad, synes det
tvärtom berömvärdt att Direktionen låter någon
hvar som visat några anlag försöka dem inför
publiken, emedan det nu utgör nästan det en-
da sättet att uptäcka nya talanger. Det sy-
nes endast vara att önska, att Direktionen ic-
ke genom för tidiga engagementer binder sig till
utgifter, hvilka sedan möjligen blifva utan mot-
svarande afkastning.