Haltisoskap. TEATERN. I Lördags uppträdde åter på scenen en ny. Sujett, Mamsell ÄZberg, uti Fatimas roll i Korsfararne. Denna roll, uti och om hvilken nästan lika litet är att säga, lemmar oss föga ledning till omdöme, om något annat än Debutantens figur och gång, hvilken, för att nyttja ett af ett annat blad adopteradt uttryck — var temligen ragoutant, i synnerhet vid bortgåendet med Emiren. Vi hoppas att en annan gång få tillfälle att yttra oss utförligare. Debutanter på den Kongl. theatern vankas numera liksom ärter om thorsdagarna minst en gång i veckan, ja till och med oftare. Inom de sista trenne veckorna ha vi haft, ensamt på fruntimmers sidan, Mamscllerna Åberg, Trybom, och Rafael. Vi ha hört åtskilliga anmärkningar göras emot detta ständiga debuterande; men tillstå att vi äre längt ifrån, att finna något klandervärdt deruti. Med den svårighet som, 1 anseende till kassans ringa tillgångar, förekommer, att organisera någon anstalt för Elevers utbildning på theaterns egen bekostnad, synes det tvärtom berömvärdt att Direktionen låter någon hvar som visat några anlag försöka dem inför publiken, emedan det nu utgör nästan det enda sättet att uptäcka nya talanger. Det synes endast vara att önska, att Direktionen icke genom för tidiga engagementer binder sig till utgifter, hvilka sedan möjligen blifva utan motsvarande afkastning.