att dryckenskapen icke kan utrotas. Under såda ia
omständigheter lär man också kunna hoppas mesta
framgången af det bemödande, som användes för at!
rädda åtminstone det uppväxande slägtet från för-
derfvet.
Utom det redan antydda, torde äfven finnas ett
och annat som verkar ofördelaktigt på förmögenhe-
ten. Exempelvis kan nämnas allmogens benägenhet
för rättegångar, som 1 synnerhet på vissa orter är
öfverdrifven. Konsistorium tror dock att infiytan-
det häraf och af några andra likartade omständighe-
ter, ingalunda är jemförligt med de förut uppräk-
nade.
Sedan Konsistorium sålunda sökt utreda de orsa-
ker som i dess tanka mest bidraga till fattigdom, så
är tillämpningen lätt till ifrågavarande fall. Det
förstås af sig sjelf, att följden skulle utehlifva om
orsaken kunde nndanröjas. Till dess detta skett,
måste de fattige försörjas. Hvad sättet härför angår,
så hoppas Konsistorium till en början, att ingen frå-
ga kan uppstå om en allmän författning, som till
likstämmighet skulle ordna Fattigvården i hela Ri-
let Fattigvården är och bör vara en municipalan-
celägenhet. Den beror dessutom väsendtligen på lo-
kaliörbållanden, som i vårt vidsträckta land skifta i
oändlighet. Betraktar man åter särskildt Fattigvår-
den i Wexiö Stift, så företer den visserligen mån-
ga brisler: men den enda grundliga förbättringen
deraf vore tillfälle till arbetsförtjenst, och detta kan
3å de alldra flesta ställen ej beredas. Konsistorium
delar deras mening, som tro att de fattiges nöd in-
galunda afhjelpes genom tillfälliga gåfvor, det må nu
vara en allmosa för ögonblicket eller en donation
till Fattigkassan. Ju mera man ger ju mera begäres
det: och i stället att fattigförsörjningen skulle rät-
ta sig efter behofyct, rättar sig behofvet efter fattig-
försörjningen. De rika gåfvorna, gjorda i välme-
ning men vanligtvis utan allt vilkor, skada derföre of-
ta mer än de gagna; ty de öka de hjelpsökandes antal,
utan alt förminska de fattigas, Visserligen behöf-
ves i hvarje församling en fattigfond, för att under-
hålla spädare barn, ultlefvade, vanföre och sjuke:
men dessa utgöra ingenstädes pluraliteten af fattig-
hjon. Hvad den återstående och talrikaste delen an-
går, så är det Konsistorii öfvertygelse, att den rät-
ta, den enda tillräckliga fattigförsörjningen för dem
är arbete. 1 städerna bör det vara möjligt att finna
medel till inrättande af Arbetshus. Om dylika in-
rättningar också skulle medföra någon ekonomisk för-
lust, så är dock denna föga betydligare än hvad som
bortkastas på en ökad fattigskatt eller på dagligen kring-
strykande tiggare; och den moraliska visten häraf
öfverstiger alla ekonomiska beräkningar. För lanids-
bygden åter är förhållandet svårare. Avrbetshus för
Länet, eller om man heldre vill, för underordnande
fattigdistrikter, kunna aldrig anläggas i så stor ska-
la att de på någotsätt svara mot behofvet.. Det rät-
Ma arbetshuset på landet är åker och äng, skog och
sjö: men äfven detta har visat sig otillräckligt. Man
kunade i dettaafscende föreslå att alla fattige , som
ännu hade arbetsförmåga, mot ersättning i säd och
kontant, inackorderas bos husfäder mom Socknen ,
som då höllo dem till arbete. Men af flere skäl
torde det på många ställen bli svårt att åstadkom-
ma , och på ännu flere att vidmakthålla en sådan in-
rättning. Eller också kunde man föreslå: 1:0 att
allt tillfälle till arbetsförtjenst som församlingen ha-
de öppet, borde erbjudas åt dess på något sätt ar-
betsföre Fattlighjon, 2:0 att den som undandroge sig
sålunda erbjudet arbete, skulle utstrykas från fat-
tielistan, 3:o att för den årstid eller händelse , då
Församlingen ej kunde lemna tillräckligt arbete , ren-
tan af de icke obetydliga fattigkassorne till någon del
användes för att inköpa råämnen , som mot betalning
bearbetades af de arbetsföre bland fattighjonen , och
hvarigenom mången backstuga kunde förädlas till
ett arbetshus. Men härvid skulle dock alltid möta
Here rvårigheter, En fattig allmoge har på de fleste
ställen ej något arbete att erbjuda åt andra, emedan
det nödvändiga verkställes af husfolket sjelf. Skul-
le åter materia!erna uppköpas för att bearbetas , så
komme dylika arbeten att sakna afsältning, och kun-
de ej utan betydlig förlust afyltras, På de ställen
likväl der fattigvården möjligtvis kan utbildas i
