junga så mycket de ville och hvad de ville,
å skulle de betala hvad man ville. Nu der-
mot blef det visserligen allt mer och mer be-
änkligt med betalningen, men med sången hade
let tagit en annan vändning, emedan minist-
arne fordrs ade att man endast skulle sjunga
leras visa. Han anförde trenne stycken, som
nyligen blifvit förbjudna att spelas, neml. Mar-
skalk Neys process, Kungen roar sig, och Vol-
Laire, Kardinal. Under föres vänningen att det
ena. eller andra af dessa stycken kunde vare
arliga för sedlighelen, hade ministeren döljt sin
ruktan för deras politiska tendens, och tagit
in tillflykt till ett Kejserl. dekret, för att för-
bjuda deras spelning. Men redan länge hade
man erkänt oandvändbarbeten af denna pro-
lukt af godtycket, och sjelfva restaurationen
hade varit betänkt på en: annan lagstiftning
för teatern. — Statsrådet hade fått befallning
utarbeta en lag öfver detta ämne, och skulle
ust företaga det d. 29 Juli 1530, men den da-
sen fick Statsrådet och restaurationen annat
att tänka på än teatern. Hr Maugin slöt med
len förhoppning, att det ej måtte gå med den
al regeringen utlofvade lag rörande teatern,
som med så många andra lagar. — Hr Garnier
Pages yttrade sig i samma anda, och hänviste
till kartan, som en gång för alla afskaffat cen-
suren, och försäkrat Fransmännen om rättigheten
alt fritt uttala sina meningar och öfvertyg gelser,
alltså äfven från 1t1heatern. — fr dArgout
trodde att theaterstycken voro inga meningar;
också sade kartan blott att man fick uttala
sina meningar, men icke att man fick låta spe-
la dem. En fullkomlig theaterfriket vore in-
genting annat än ett autoriseradt, fortfarande
upplopp; ty det fanns intet medel att, genom
domstolarnes åtgärder och straff, åter godtgöra
det på theatrarne föröfvade oväsen. Ville man
lemna tilistånd att spela på theatrarne hvad
som behagades, så måste mån också tillåta att
1 hvarje gathörn bildade sig en theater, hvari-
från man ostralffadt kunde predika uppror och
osedlighet.. För att bedöma infly tandet af thea-
traliska föreställningar, behöfde man blott er-
inra sig att Belgiska revolutionen 1830 ome-
delbarlicen följde på uppförandet af den Stum-
ma i Portlicl. — Vi veta afbröto här någ-
ra röster — att ni heldre sett, att det också
i Belgien förblifvit vid legitimiteten, ge nom de
främmande bajonetternas nåde! — För öfrigt,
fortfor ministern, hade han mycket lindrigt ut-
öfvat theatercensuren, och ull slåt sjelf läst alla
nya stycken, som skulle upföras. Om man dess-
utomtyckte, att den utlofvade lagen rörande ihea-
tern lät för länge vänta på sig, så kunde ju Kam-
maren begagna sitt initiativ. — Odilon Barrot
visade, buru detaf ministrarne åberopade Kejserl.
dekretet af 1306 innehöll så många stadganden
stridsnde mot kartan, att om man icke ville
antaga, att detsamma blifvit uppbäfdt genom
karton, så skulle en stor del af kartan. finnas
ipphälven genom dekretet. Men om man ochk-
så ville medgilva nödvändigheten af hindrande
itgärder, så vore det dock ytterst vöd vändig!,
utt ede förbund.s mel vissa garantier, och
cke hädanefter lemnades helt och hå: let åt
Aag mamest HL Tar hia oe Han bhbesärdas
