Upsala , som ex oilnicio halft att ullata sig olver den Svenska Komitcens nyalagförslag, nem-: ligen Professorerre i de juridiska och fi!osofiska vetenskaperna, hafva alla lemnat LagKomitdens Ledamöter ett hedrande vitsord för de mödor de nedlagt på arbetet, äfvensom de tillerkänt detsamina en viss grad af skarpsinnighet; men i nästan alla större juridiska principfrågor, hvari Lag-Komitgen afvikit ifrån det gamla och föreslagit nya grunder, bafva Herrar Academici bestridt dessa, och lemnat det gamla företvädelt. Det har gått med lagverket som med mycket annat i vårt och andra samhällen , hvai man redan långt för detta känt olägenhete na, samt önskat och beslutat deras afbjelpande. Man har snart funnit attdet gamla i många delar så föga motsvarade det närvarande behofvet, att någon verksam hjelp icke vore möjlig utan att gå till botten af saken med förändringar va, Men när man velat lagga enny grund, har ea och annan börjat frukta, att blotta massan af det gamla som undanröjdes skulle falla öfver och begrafva dem under ruinerna. När det då icke funnits någon, som, jemte en inflytande plats i samhället, hade nog kraftfull och allvarlig vilja för att stå och falla för de nya idgerna, men nmånge som motarbeta den, vare sig af blott kärlek till gammal slentrian eller nägon annan orsak, ehuru de icke vågat stiga fram att öppet förkasta grundsatser och inrättningar, som blifvit antagne af tidehvarfvets insigtsfu laste män i alla länder, så har man trott sig komma lättast ifrån saken med att kasta sig in i ett oäkta mellanting, mellan det nya och det gamla, hvilket här i afseende på juridiken, upgefär med samma skäl som i Frankrike i afseende på rolitiken , kan kallas en Juste milieu, eburu det egentligen blott innefattar en py uppdukning af allt det gamla och öfverklagade under en ny skylt. Man bör nemligen, nu sedan Lagkomitden redan har silt arbete färdigt, en mängd visa röster, som efteråt yrka, att det hade varit mycket bättre om Komitden alldeles icke hade befattat sig med någon ny lag, byggd på en egen grund och en systematisk uppställning af personoch rättsförhållandena, utan i det stället helt simpelt gjort en kodifikation eller samling af alla hittills utfärdade förordningar, endast 1 ett mera förenkladt och tillgängligt skick, hvarvid äfven partiella förändringar hade varit lättare att verkställa. Det kan väl icke nekas, att detta äfven hade varit ett i sitivt godt, såsom allt hvad som leder till förenklingzs men det är tydligt, att i sådant fall hade icke egentligen någon af de felaktiga hafvudgrunderna I vär lagstiftning kommit all reformeras, hvilka härleda sin upprinnelse ifrån en tid, då rättsvetenskapen var långt ifrån den utveckling den nu hunnit, och då wan hade ett helt olika begrepp om en stor del af våra sociala föshållanden, med dem som numera äro allmänt gällande. Det har icke för denna gången varit vår tanka att inlåta oss i detta utomordentligt vidsträckta ämne. Emedlertid kunna vi icke afhålla oss ifrån dev anmärkningen, att om det nya lagförslaget får den sorgliga lotten, att icke gå igenom, utan läggas åsido till ett