GREKLAND.
Den af Kung Otto på Grekiska och Tyska
språken utfärdade proklamation till Grekiska
olket är af följande lydelse:
Otto, med Guds nåde, Konung af Grek-
land, till Grekiska folket. Hellener! Kallad
senom de höga och ädelmodiga medlares för-
troende, genom hvilkas mäktiga bistånd J med
ära undgått ett, ty värr! alltför långt krig
på lif och död; — kallad genom edert eget
fria val, uppstiger jag på Greklands thron, för
att uppfylla de pligter jag, jemte den mig öf-
verlemnade kronan, åtagit mig, så väl mot
Eder, som de medlande, makterne. — I en
lång, blodig strid hafven J, med villig uppoft-
ring af de högsta och dyrbaraste egodelar, till-
kämpat Eder, hvad som för hvarje folk utgor
hufvudvilkoret för lycka och välgång — oaf-
hängighet och sjelfständighet. I hafven, ge-
nom Edert hjeltemod, visat Eder värdige af-
komlingar af de stora förfäder, hvilkas namn
i ofördunklad glans strålar oss till mötes ur
aflägsna århundradens skymning. — Men ännu
fortfaren J alt vara i saknad af de frukter, J
skullen skörda af Edev ärofulla kamp! - Edra
fält äro ödelagda, Eder industri ligger i djup
vanmakt, Eder fordom så blomstrande handel
aftynar; ännu vänta konster och vetenskaper
förgäfves den stund, då de, under fredens skydd,
skola få återvända till deras gamla hem; — i
despotismens ställe har anarkien inträdt, och
svänger sitt blodiga gissel öfver Edrvra hufvu-
den; — hvad fosterlandskärlek, under den äd-
laste ingifvelse, lyckats ernå, förstöres af inre
tvedrägt och orena, egennytltiga afsigter. —
Att göra ett slut på detta tillstånd, der de
herrligaste krafter förstöra hvarandra i öde-
läggande inbördes krig; att hädanefter rigta
alla bemödanden åt ett enda mål, det gemen-
samma fäderneslandets, numera äfven mitt fä-
derneslands, utveckling, lycka och ära; att ge-
nom fredens och den offentliga ordningens väl-
görande verkningar, småningom utplåna de tal-
o
rika spåren af gamla och nya olyckor, som
betäcka Edert sköna, af naturen så rikt be-
gafvade, land; att belöna de uppoffringar och
tjenster, som blifvit gjorda för fäderneslandet;
att med lagens och rättvisans egid skydda E-
der egendom och Edra personer mot godtycke
och tygellöshet; att genom mogna, fast grun-
dade institutioner, som passa för landets till-
stånd och motsvara nationens billiga önskan,
försäkra Eder om en verklig lagbunden fri-
hets välgerningar, och derigenom fullända
Greklands pånyttfödelse; — detta, Hellener!
är den stora uppgiften för det lika ärvofulla,
som besvärliga kall jag åtagit mig, och för
bvilket jag, i samma anda som manade min
Konungslige fader, att, först af alla monarker,
i Er hjeltemodiga frihetsstrid räcka Eder en
bjelpsam hand, villigt uppoffrat en glad, lyck-
hig lefuad 1 min älts älskade stamland. — Med
förtröstan rigtar jag mina blickar på Eder,
Hellener, och uppmanar Eder, att hädanefter,
i broderlig endrägt, och gemensamt med mig,
egna Edra krafter ensamt åt det allmänna bä-
sta, och icke tillåta, att de framgångar, för
hvilka J hafven att tacka Edert mod, Eder
ihärdioghet i faran, Eder fosterlandskärlek och
- , NL
se FL UP KUvLecvnARnR Åtan Luna