VE VAR RER
Je VV CL EK
ena af dessa brochurer var redan utgifven, och han
förmälde sig ämna utgifva den, som hade närmaste
ordningen bland titlarna. Brådt hade utgifvaren, och
stämpladt skule papperet vara. Något stämpladt
papper fans ej till hands i den stora brådskan, an-
nat än en sort, som varit ämnad att brukas till en
indragen tidning och som nu låg obrakad (hvarföre
resten ock blifvit sedermera föryttrad till en annan
tidoingsredaktion och i 3 eller 4 dagar vid dess ul-
gifvande använd). Oviss och vacklande mellan hågen
att tjena den nödstärlde utgifvaren och fruktan att
möjligen misshaga Hr B och HC., grep jag då till
en bok, som länge i dylika dilemmor varit min till-
flykt, nemligen trycekfrihets- förordningen, för alt
efterse, huruvida der möjligen kunde finnas något
som förrådde, att Hr B. och HC. skulle taga illa
eller icke taga illa, om jag till brochurens tryckning
använde det till hands varande papperet. Ty jag
visste att Hr B. och HC. skulle tycka om, hvad be-
mälte lag tycker om, och blott ogilla hvad den ogil-
lar, så alt, i stället att söka forska i H.B och HC:s
sinne och humör, behöfde jag blott forska, så godt
jag förmådde, ilageus bokstaf; förbjöd lagen qvart-
format eller 27 tums papper till brochurer så skulle
Hr B. och HC, förbjuda det, och tvärtom, det viss-
Först effersåg jag således, hvad sorts format, stor-
lek, vidd c. fanns föreskrifvet för den sorts arbe-
ten, som kallas Brochurer. Derom sade mig lagen
icke cit ord; tvertom tycktes den tala äfven om så
kallade Brochurer, då den säger, att författare får
allmängöra skrifter af hyad form, vidd eller beskaf-
fenhet som helst.
Jag letade sedermera efter, om icke vissa sorter
skrifter skulle kunna finnas, som ägde maonopolium
på vissa formater, vidJer eller innehåll, t, cx. om
icke tidningar hadesnågot privilegium på att utges
1 halfork, att innehålla blandade artiklar, notifika-
tioner om vigda och döda, annonser om auktioner, hy-
ror o. sv. Men omöjligt, jag kunde icke upptäcka
ett ord om något dylikt. Då tänkte jag: efter som
lagen icke vill något sådant privilegium , så skall Hr
B. och HC., som är den personificrade Tryckfrihets-
förordningen, säkert vara så nådig och icke vilja det.
Ett enda privilegium för Periodiska skrifter hittade
jag, eiler rättare en definition på dem, hvilket väl
mindre bör kallas ett privilegium, än en varning för
andra skrifter att icke låta sig finga i samma nät.
Denna definition, eller kanske rättare detta till er-
tappande tjenliga signalement, lyder så: Med Perio-
disk skrift förstås en sådan, som i nummerföljd eller
på bestämda tider utgifves.? Jag tillsporde derföre
den i fråga varande Brochurens utgifvare, om han
ämnade utgifva den i nummerföljd ,? hyvarpå han med
förvåning svarade. Jag har ja sagt, att det icke
blir mer än ex brochure af det namnet, och något
tillkännaagifvande om fortsällning kommer den icke
att innehå!la, Lugnuad i detta afseende, frågade jag
ytterligare, om den skulle utkomma på bestämda
tider, och fick elt kort svar, att ordet tider är
pluralis och icke möjligen kan brukas om cen skrift,
som utkommer en gång och aldrig mer. På bestämd
tid vemligen dagen derpå, ville han utgifyva den, men
gjorde mig tillika begripligt, att ordet bestämda i
lagen cnodast angick sådana tider, som blifvit genom
förutgående kungörelser för allmänheten bestämda
och utlofvade, då deremot tiden för denna bro-
chures utgifvande, neråligen dagen derpå, blifvit be-
stämd endast mellan fyra ögon af boktryckaren och
utgifvaren.
Då jag icke förmådde vederlägga detta ralsonne-
ment, påfann jag några andra inkast, hvilkas vigt
jag dock icke läuge kunde upprätthålla, Jag fråga-
de t. ex., huru han ämnade atyttra eller använda
upplagan. Ehuart detta visst i det bela icke angick
mig, svarade han dock och uppgaf, att kan ämnade
skänka bort den, — Till hvem? frågade jag; kan-
ske till de nödlidande i norra länen ? — Till vissa
lidande är det väl, blef svaret, ?men icke till dem,
som lida af missväxt, utan till ett visst antal per-
suner, som blifvit lidande på en indragning. —
Andiligen öfverlygad , att mannen ägde att skänka
sin biochure till hvem han behagade, till en allmän-
het, till Göta Banal-Bolag, till en Död- och Begraf-
ningslåda, eHer till hvad som helst, fann jag mig
PR 1 rr a a or . oo