mår ätt fatta, huruledes von Stjerneman, derest hans
anbud för honom medfört förlust, kunnat, emot Hä-
radsboernes vilja, undandraga sig förbindelsen deraf,
lika litet begriper jag huru desse senare, på grund
af laga skäl, skula lyckas att få verkan af Eutrepre-
nad-Auktionen undanröjd: Jag har icke att bedöma,
huruvida Eutreprenad-summan är för hög celler ej.
Tillfälle till täflan i detta afseende har för vederbö-
rande varit öppet 4), och det ör atltså häradsboernes
eget fel att de icke en gång vårdat sig att bafva ett
Ombud tillstädes vid Auktionen bär, till deras rätts
bevakande, utan med så oförsvarlig liknöjdbet, för
att icke säga försummelse, lemnat en för dem så
vigtig angelägenhet åt slumpen. När nu ändå så skett,
måste de stå sin egen skada. Förbållandet förändras
icke i någon måtto deraf, att striden föres, på ena
sidan, af en ensam person, och å den andra af en
större menighet: ty den förres rätt är inför Lagen
lika helig 5) som de sednares, och desse ega dessutom,
i värsta fallet, ersättningstalan öppen emot de Om-
bud som så illa besörjt deras af Kommittenterne er-
hållne uppdrag. i i
I afseende på klagandernes anmärkning att blott
en verklig spekulant skall vid Auktionen varit till-
städes, får jag endast hänvisa till: Auktions-Proto-
kollet, med det tillägg att Konungens Befallnings-
hafvande icke egde affordra någon af Spekulanterne
borgen för inropet, innan ett sädant inrop egt rum.
Detta synes väl eljest vara temmeligen klart för hvar
och en som eger det ringaste begrepp om en Entre-
prenad- Auktion, men sakens beskaffenhet torde dock
ej göra det alldeles öfverfiodigt att derom här på-
minna; Likasom jag föranlätes ytterligare fästa
Kongl. Kollegii uppmärksamhet på det hestämdt orik-
tiga i klagandernes föregifvande att pröfningsrätt af
anbudets antaglighet dem tillkommit, ty sådant har
hvarken: Kongl. Kollegium sjelf eller Kongl... Maj!
förordhat, och dermed skulle äfven verkan af alla
Entreprenad- Auktioner hafva förfallit, eftersom hä-
radsbocerne, som, emot:Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut,
ännu fortfara att visa mycken lust för, och påyrka
att få efter eget godtycke föranstalta om färjehåll-
ningen ,. derigenom hade fått tillfälle att förkasta
hvilket anbud som-heldst, och, på det sättet, i sjelfva
verket tillvinna sig en rättighet som af Kongl, Maj:t
blifvit dem i Nåder betagen. Delta var jämväl a!
Kongl. Maj:t högst upplyst förutsedt, och någon pröf-
ningsrätt menigheten alltså icke beviljad.
Något deltagande af Qvarsebo församling i nu ifrå-
gavarande utgift kommer ej i fråga, och nämnde för-
samlings börande har derföre icke erfordrats.
Eburuväl jag bittills ej erfarit någon påföljd af
mitt en eller annan gång hos Kongl, Kollegium gjor-
de påstående om ansvar å Parter för otillbörligt skrif
sätt, finner jag mig dock föranlåten att till Kgl. Kol-
legii pröfning hemställa, huruvida sådana uttryck
som, att Landshöfdinge-Embetet gjort godtyckliga in-
grep i klagandernes rättigheter: att Konungens Be-
fallningshafvande, i öppet trots af Lag och rättvisa,
påtvingat Menigheten i Östkinds Härad en beskatt-
ning af den mest öfverdrifna art som. kan tänkas,
ach att genom Landshöfdinge-Embetets våldsamma
beslut egenmäktig skatt och tunga blifvit å folket
lagd, m. m. dylikt, som i besvären allestädes före-
kommer, må kunna af Kongl. Kollegium lemnas utan
allt afseende. Jag yrkar att ansväret härför måtte
bestämmas i enlighet med 1 Kap. 5 8 Utsökningsbhal-
ken, och anhåller. om Kongl. Kollegii utlåtände öf-
ver detta mitt påstående, Linköpings Slott i Lands-
Kansliet den 19 Jan. 1833.
G. W., Hamilton.
Gust. Nardström.
Vidimeras
Ex Officio.
L. P. Jung.