mår ätt fatta, huruledes von Stjerneman, derest hans anbud för honom medfört förlust, kunnat, emot Häradsboernes vilja, undandraga sig förbindelsen deraf, lika litet begriper jag huru desse senare, på grund af laga skäl, skula lyckas att få verkan af Eutreprenad-Auktionen undanröjd: Jag har icke att bedöma, huruvida Eutreprenad-summan är för hög celler ej. Tillfälle till täflan i detta afseende har för vederbörande varit öppet 4), och det ör atltså häradsboernes eget fel att de icke en gång vårdat sig att bafva ett Ombud tillstädes vid Auktionen bär, till deras rätts bevakande, utan med så oförsvarlig liknöjdbet, för att icke säga försummelse, lemnat en för dem så vigtig angelägenhet åt slumpen. När nu ändå så skett, måste de stå sin egen skada. Förbållandet förändras icke i någon måtto deraf, att striden föres, på ena sidan, af en ensam person, och å den andra af en större menighet: ty den förres rätt är inför Lagen lika helig 5) som de sednares, och desse ega dessutom, i värsta fallet, ersättningstalan öppen emot de Ombud som så illa besörjt deras af Kommittenterne erhållne uppdrag. i i I afseende på klagandernes anmärkning att blott en verklig spekulant skall vid Auktionen varit tillstädes, får jag endast hänvisa till: Auktions-Protokollet, med det tillägg att Konungens Befallningshafvande icke egde affordra någon af Spekulanterne borgen för inropet, innan ett sädant inrop egt rum. Detta synes väl eljest vara temmeligen klart för hvar och en som eger det ringaste begrepp om en EntreprenadAuktion, men sakens beskaffenhet torde dock ej göra det alldeles öfverfiodigt att derom här påminna; Likasom jag föranlätes ytterligare fästa Kongl. Kollegii uppmärksamhet på det hestämdt oriktiga i klagandernes föregifvande att pröfningsrätt af anbudets antaglighet dem tillkommit, ty sådant har hvarken: Kongl. Kollegium sjelf eller Kongl... Maj! förordhat, och dermed skulle äfven verkan af alla EntreprenadAuktioner hafva förfallit, eftersom häradsbocerne, som, emot:Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut, ännu fortfara att visa mycken lust för, och påyrka att få efter eget godtycke föranstalta om färjehållningen ,. derigenom hade fått tillfälle att förkasta hvilket anbud som-heldst, och, på det sättet, i sjelfva verket tillvinna sig en rättighet som af Kongl, Maj:t blifvit dem i Nåder betagen. Delta var jämväl a! Kongl. Maj:t högst upplyst förutsedt, och någon pröfningsrätt menigheten alltså icke beviljad. Något deltagande af Qvarsebo församling i nu ifrågavarande utgift kommer ej i fråga, och nämnde församlings börande har derföre icke erfordrats. Eburuväl jag bittills ej erfarit någon påföljd af mitt en eller annan gång hos Kongl, Kollegium gjorde påstående om ansvar å Parter för otillbörligt skrif sätt, finner jag mig dock föranlåten att till Kgl. Kollegii pröfning hemställa, huruvida sådana uttryck som, att Landshöfdinge-Embetet gjort godtyckliga ingrep i klagandernes rättigheter: att Konungens Befallningshafvande, i öppet trots af Lag och rättvisa, påtvingat Menigheten i Östkinds Härad en beskattning af den mest öfverdrifna art som. kan tänkas, ach att genom Landshöfdinge-Embetets våldsamma beslut egenmäktig skatt och tunga blifvit å folket lagd, m. m. dylikt, som i besvären allestädes förekommer, må kunna af Kongl. Kollegium lemnas utan allt afseende. Jag yrkar att ansväret härför måtte bestämmas i enlighet med 1 Kap. 5 8 Utsökningsbhalken, och anhåller. om Kongl. Kollegii utlåtände öfver detta mitt påstående, Linköpings Slott i LandsKansliet den 19 Jan. 1833. G. W., Hamilton. Gust. Nardström. Vidimeras Ex Officio. L. P. Jung.