INA FARVÄL I AGA SR ALL I UV: veBH JV HOTA UU
1 ämnet.
Vi ha tyckt oss förmärka, och åre icke en-
samme om denna anmärkning att ibland dem,
som komma att sluta sig till oppositionen i
realisationsfrågan vid instundande Riksdag, fin-
nes ett ganska stort antal, som icke allenast
anse verkställandet af. den beslutade myntbe-
stämningen till 128 skillingars , åsom vådlig och
oljenlig, utan äro motståndare till all myntbe-
stärnning och utvexling i allmänbet, allt under
åberopande af det ofvannämnda kardinal- argu-
mentet, att silfret skall gå ur landet. Det är
väl icke sanrolikt, att desses mening numera
kommer att blifva den rådande. Emedlertid
är det i vår tanka just denna punkt som är
den vigtigaste att klart och tydligt utreda; och
just den som man likväl hittils mest ofullstän-
digt behandlat. Flere hafva i förbigående vid-
rört den; man har åberopat exemplet af hela
den öfriga civiliserade verlden , och visat att
Sverige är det enda land som saknar ett klin-
gande mynt; man har icke utan skäl trott sig
kunna från detta faktum draga den slutsatsen,
att, så framt tillräckliga garantier kunna vid-
tagas emot tillgrepp af Bankens tillgångar från
statens sida, silfret icke bör kunna fly ur lan-
det här mera än i flere andra länder, hvilka
hafva en mindre export i förhållande till deras
import än Sverige, och hvarest likväl klingan-
de mynt är det enda, elier åtmivslone vanliga
och dagliga bytesmedlet. Men man har i vår
tanka icke gjort sig möda, att a priori nog tyd-
ligt och enkelt utveckla sjelfva orsakerna, hvar-
före det nödvändigt måste så vara, eller veder-
lagt de invändningar som vedersakarne hemtat
från erfiuenheten om fere äldre realisa-
tioners misslyckande, och silfvermyntets för-
svinnande ur rörelsen vid föregående tillfällen
iSverige. Lägg nu härtill, att opinionen emot
myntbestämningen. blifvit, i synnerhet från ett
håll, flitigt bearbetad medelst deklamationer af
alla möjliga slag: — bör man då undra öfver
den ståndpunkt, på hvilken opinionen ännu be-
finper sig?
För att göra frågan om handelskonjunktu-
reus verkan på silfrets qvarblifvande i eller
försvinnande ur rörelsen, så enkel som möjligt,
föreställom oss att alla bankens sedlar redan
voro tutvexlade emot silfver. Vi skulle då,
befinna oss i samma ställning, som om den
nuvarande Banken icke funnes till, eller de fac-
to vore upplöst. Hvar och en egde då i stäl-
Jet för sedlar en vara, icke blott af ett nomi-
nelt, utan ett verkligt handelsvärde. När
denna vara blifvit utgifven i utbyte mot andra
varor, som antingen ingå i de första och nöd-
vändigaste lefnadsbehofven eller mer eller min-
åre oumbärliga ofverflöds- och lyxartiklar, och
nya behof åter uppstå så måste ny tillgång
till dessa behofvers tillfredsställande anskalfas.
Kap detta icke ske, antingen genom omedel-
bart producerande af nya varor eller genom arbe-
te, som eger varuvärde, så måste behofven också
förblifva otillfredsställda, ty ingenting erhålles för
ntet. Kan jag nu för mitt arbete eller mina pro-
lukter erhålla avdra varor i utbyte, så måste jag
ock kunna erhålla deras motsvarande värde i silf-
an Ch .llA OIfat Afar Stiva I DIS. i förhåla