hugget, och de största svårigheterne af striden hafva varit på dess sida. Om Egyptiska armden tog Konstantinopel. hvilket sannolikt icke händer denna gången, så vore det icke en olycka för denna hufvudstad, emedan dess nuvarande innehafvare besegrades af en fiende, som hade mera upplysning och hunnit längre i bildning. Hen början till civilisation, som med så mycken möda blifvit införd af Sultan Mahmud, skulle icke förstöras, utan tvertom upplifvas och göras fruktbärande. Det finnes en gammal musclmannisk anda, fatalistisk, stillastående, envis och okunnig, det finnes saker, dem alla Mahmuds under freden försökta reformer icke kunnat förstöra, men som skulle gå under, då en mahomedansk segrare, med den rätt styrkan gaf, tog till knifven för att skära i såret. Det är detta som skall inträffa, vi tvifla icke derpå, vid en föga aflägsen tidpunkt, och det är med förutseende dei af) som vi uppriktigt intressera oss för framgången af Egyptiernes tåg, ehuru denna första expedition, om den icke lyckas, eller om den nalkas målet utan att kunna uppnå det; för ett ögonblick kan synna Rysslands planer på Bosforen. Men i hvad fall som helst, och hvilken förevänning till mellankomst Ryssland ock kan hemla a! Doriens motgångar, om sådane förestå henne, r det omöjligt att Ryssland vågade ensam förelaga Turkiska väldets styckning: England, Frankrike, Österrike, snart närmade till hvarandra och förenade genom ett gemensamt intresse emot ett sådant företag, skulle veta att svara genom en resning i Polen, som måhända skulle krossa den kolossala — enheten af det muskovitiska väldet.