,
.Atrikes
FRANKRIKE.
Ar Barthes förklaring att Regeringen aldrig
skulle samtycka till Hr Comtes förslag till
utsträckning åt rättigheten att välja departe-
mental-råden, på sätt vi refererat i ett före-
gående N:er, gjorde väl att detta amendement
blef förkastadt af Deputerade kammaren; men
deremot vederfors ministrarne den harmen, att
stanna i minoriteten, då omröstning anställdes
Turuvida man skulle antaga regeringens förslag,
enligt hvilket valvättigheten inskränktes till
210,000: valmän, eller kommissionens, som ut-
sträckte densamma till omkring 347,000- Då
omröstningen skulle gå för sig uppsteg Hr Be-
doch på kommissionens vägnar och förklarade
att den låtit af regeringen öfvertyga sig, att
hennes förslag VOre bättre än kommissionens,
hvilket alltså återtogs. Denna oväntade under-
rättelse väckte så mycket större förvåning, som
en. ledamot af kommissionen Fr Berard, den
enda oppositions medlem som fått plats der,
steg upp. och förklarade, att han icke kände
detta af kommisionen honem ovetande fättade
beslut, och att motiverne till detsamma voro
honom fullkomligt: främmande. Hr Berard
upptog åler, såsom silt eget, det förslag kom-
missionen. öfvergifvit. jHrr Rambuteau och Thiers
bestridde det, emedan ett så stort antal val-
män kunde blifva. ganska farligt för staten, i
synnerhet, som. de ej, enligt Regeri ingens önskan,
komme: att delas i 2800 valförsamlingar; ulan
ä omkring 7 2 300.
Nu tog Hr Odilon Barrot ordet och yttra-
de: Fvilken röle: vill man väl låta oss: spela?
Aro, vi här för att skapa en aristokrati? Nej,
wi äro kallade att stifta en lag, bestämd att.
tillse, att medborgarnes intressen: anförtros åt
sådane personer, för hvilka de kunna hysa för-
twoende.. Och då är det i sanning ömkligt hö-
xa bara ministrarne våga bestrida: att 330,000
Tuansmän, hvilka, dels; i förmögenhet, dels, i de-