, .Atrikes FRANKRIKE. Ar Barthes förklaring att Regeringen aldrig skulle samtycka till Hr Comtes förslag till utsträckning åt rättigheten att välja departemental-råden, på sätt vi refererat i ett föregående N:er, gjorde väl att detta amendement blef förkastadt af Deputerade kammaren; men deremot vederfors ministrarne den harmen, att stanna i minoriteten, då omröstning anställdes Turuvida man skulle antaga regeringens förslag, enligt hvilket valvättigheten inskränktes till 210,000: valmän, eller kommissionens, som utsträckte densamma till omkring 347,000Då omröstningen skulle gå för sig uppsteg Hr Bedoch på kommissionens vägnar och förklarade att den låtit af regeringen öfvertyga sig, att hennes förslag VOre bättre än kommissionens, hvilket alltså återtogs. Denna oväntade underrättelse väckte så mycket större förvåning, som en. ledamot af kommissionen Fr Berard, den enda oppositions medlem som fått plats der, steg upp. och förklarade, att han icke kände detta af kommisionen honem ovetande fättade beslut, och att motiverne till detsamma voro honom fullkomligt: främmande. Hr Berard upptog åler, såsom silt eget, det förslag kommissionen. öfvergifvit. jHrr Rambuteau och Thiers bestridde det, emedan ett så stort antal valmän kunde blifva. ganska farligt för staten, i synnerhet, som. de ej, enligt Regeri ingens önskan, komme: att delas i 2800 valförsamlingar; ulan ä omkring 7 2 300. Nu tog Hr Odilon Barrot ordet och yttrade: Fvilken röle: vill man väl låta oss: spela? Aro, vi här för att skapa en aristokrati? Nej, wi äro kallade att stifta en lag, bestämd att. tillse, att medborgarnes intressen: anförtros åt sådane personer, för hvilka de kunna hysa förtwoende.. Och då är det i sanning ömkligt höxa bara ministrarne våga bestrida: att 330,000 Tuansmän, hvilka, dels; i förmögenhet, dels, i de