dä3ens konselj hos Kongl. Maj:t i underdånig-
het pömmilas.
e fleste af våra Läsare hafva sannolikt ta-
nd kännedom af den förklaring, som en af med-
arbetarne i detta blad på Hof-Rättens förord-
nande uppsatte för Frih. Vegesack. Vi behöf-
va icke nämna, att den öfvertygelse som i sam-
ma för klaring uttalas, i afse ende på frågan om
åklagaremaktens yrkande att sälta Frih. v. Ve-
gesack på bekännelse, helt och hållet är vår
egen.
Vi vädja till hvar och en, som med någon
uppmärksamhet följt hela denna rättegång emot
de båda Friherrarna, om han, med handen på
bjertat, skulle tilltro sig att af den bevisning,
som derunder blifvit tillvägabragt om deras
handlingssätt, draga den slutsatsen att någon
konspiration verkligen varit å färde eller ens
tilltänkt? Om det finnes en enda omständighet,
som kan gifva stöd åt en sådan misstanka? Om
icke deremot allt — sjelfva Friherrarnas per-
sonlighet inberäknad — styrker och bekräftar
den förmodan som redan måste väckas af det
attraperade brefvet, att alltsammans varit å
Baronernes sida en penningespekulation af den
mest lumpna art så i anläggning som utföran-
de?
Vi ha varit bland dem, som ifrån början an-
sett maktpåliggande, att man måtte undersöka
allt i detta mål så noga som möjligt; och vi
ha hyst denna tanka egentligen derföre, att vi
önskade, det en undersökning, ledamde till alla
nödiga upplysningar, mätte öfvertyga alla för-
skräckte om det lika grundlösa som löjliga i
de rykten, hvilka ett beställsamt nit redan var
på vägen alt utsprida rörande den förmenta
konspirationen. Nu har det gått med denna
konspiration alldeles som med det förfärliga
eld- och cetter-sprutande odjuret med 4 huf-
vun, 6 horn och luden svans m. m., som den
clairvoyanta pigan hos Kellgren beskref i sina
-inelfvor. Vidundret kom nemligen andra da-
gen fram, ackurat som hon beskrifvit det, en-
dast med undantag af eldsprutningen och eit-
ret, och hufvuna, och hornena, och svansen.
Ett politiskt brott måste alltid mer eller
mindre blifva en opinionssak, isynnerhet i en
sådan fråga, som den, för hvilken Frih. von
Vegesack nu ä : dömd att sättas mellan fyra
väggar, skild från den öfriga menskligheten.
Brottet ligger här nemligen icke i någon hand-
Ling, utan endast 1 en yttrad åsyftning, hvilken
de .ssutom tydligen för: skommer: blott såsom medel
för ett liggeri. — All annan opinionsyttring lä-
rer numera 1 detta mål vara öfverikidig, än att
vi boppas, att Konungens Nåd befriar den an-
klagade frå an den hårda påföljden af Högsta
Doms! olens beslut.
Friherre C. H. Anckarsvärd har ändtligen
rört på sig, uti den märkvärdiga frågan rö-
