Article Image
ma tid skall belunnit sig 1 sistnamnde stad; oca slutligen att en del af de i brefvet nämnde förhållanden synts inträffa på min ställning, äfvensom att man trott sig återfinna handstilen samt några smärre Orthografiska afvikelser i åtskillige af mina verkliga manuskripter; — men allt detta är dock i1eke aunat än liknelser, I ett tvistemål skulle de knappt föranleda till värjemåls-ed, och lära alltså, i sak af denna art, ej medföra särdeles verkan, Man finner lätt att den som företager sig alt 1milera en persons handskrift, och afsända Bref i dess namn, måste börma orthografin på samma gåpg som handstilen, och i öfrigt så afpassa alla omständigheter i afscende på tid, ort och mera: dylikt,: att någon oriktigbet i desse förhållanden ej ma väcka tvifyel om documentets äkthet. Jag vill ej uppehålla mig längre vid den outredda frågan om Brefyvets rätta Författare. Jag tror att dess innehåll, det må härröra från hvem som hälst, lemnar de mäst väsendtliga skäl att betvifla verkligheten af de stämplingar, hvarpå man äberopat: detta dokument såsom bevis. Jag torde icke eller vara ensam oi dessa tvifvelsmål. Man minnes ännu, buru den allmänna oro, som väcktes vid första underrällelsen om detta mål, genast upphörde då det blef kändt, att de hufvudsakligaste misstankarne hämtats blott ifrån det ifrågavarande brefyvet. Antagom för ett ögonblick att detta äverkligen skrifvits af den hbvars namn är tecknadt derunder; — jag tror dock att hyar och en, som utan cen förut uppskrämd inbillning genomläser detsamma, skall fiuna, att det väcker föreställning om en person, som snarare haft själen uppfylld af bekymmer öfver sin ckonomiska existence oci -sf omsorgerna för sin familjs bergning, än af konspirations planer. Om let är sant, att en sammansynren merendels lefver blott i den id, som för honom uppväger lif och välfärd, hvilka han för densamma salt på spel, så kan man svårligen antaga, att en konspirant författat den ifrågavaraude skrifvelsen. Den omtalar att Författaren nödgats lemna Sverige, i följd af ingångne löftesförbindelser: att han sökte nägon plats utrikes, eller ock att få arrendera någen gård i Pommern:? alt ban bade sökt audience bos IKonurgen i Preussen, för att utbedja sig en post i dess tjenst: att, om Prins Gustaf? ville understödja honom med penningar eller rekommendation till någon i sistnämnde land kunde han der slå sig ut; och slutligen — likasom i förbigående — att åtskilliga personer i Sverige delat den tankan, att ingen hjelp för Landet funnes, utan genom Priosens upphöjande på thronen, men att sådant cj kunde ske utan peuningar, hvarom samma Furste borde underrältas. — Jemför man nu allt detta med hvart annnat, stannar man snpart i den öfvetygelsen, att sistnämnde yttrande har mindre vigt, än första påseendet visar. Hvem kan föreställa sig att den, som söker utveckla konspiralionsplaner i Sverige, skulle sträfva att fista silt vistande uti elt land långt derifrån? — Kas man tänka sig att en person, somt skulle vara antagen att verka för en KronPretendents intresse, är så enfaldig att anhålla om dennes egct understöd för att aflägsna sig från det Rike, der hans verksamhet erfordrades! — Hvem tror, att en rik Furste låter sina bufvudagenter vika från ein post för några löftes-förbindelser? — Hvem tror på allvar — i fallen sammansvärjning ägt rum här 1 Sverige Lill f.d. Kron-Privosen Gustafs fördel — att denna Purste först i Julii 1832 behöft underrättas att sådaut erfordrade penningar, — ett behof, som vanliven är det första och sista, som kommer i fråga? — och slutligen, — då en sammansvärjning Icfrer i det fördolda och har sin enda styrka i den hemlighet, hvarmed den ban verka — hvem kan tro, alt jag och Major ven Disben, om vi haft en konspiration med Prins Gustaf alt dölja, skulle veiat draga misstankarne åt oss och Prinsen, genom att offentligt sätta oss i biröring med houom! — Allt vederlägger föreställniogen om den supponerade sammansvärjniagen. Redan för ficra är sedan riktade man i detta afseende en misstroende: uppe märksamhet på oss; men ingenting som rättfärdigar ee ms ol aanaAa fam anda dan banan filan If CE arv

19 januari 1833, sida 3

Thumbnail