n lermnar åt den bändelserika och mång-
kunniga Insändaren, att förklara hvarföre Ge-
neral Reille fick Serafimerorden , oaktadt
arresteringsorderne blott finnas i Insändarens
hufvud; ty för historien kan det numera va-
ra alldeles likgiltigt.
Vidare säger Ins. att dåvarande Kommen-
danten i Altefehbr, Öfverste Silfversköld, upp-
gaf för Ins. att Konungens högqvarter var
på Pläggentin, på halfön Jasmund. Detta
är en ren omöjlighet; ty Kommendanten i
Altefehbr kunde hvarken vara okunnig om,
hvar Konungen sedan flera dagar vistades,
ej heller om Pläggentins geografiska lä-
e.
Ytterligare uppgifver Ins,, att den slags
högst obestämda instruktion, som Grefve Toll
erhöll af f. d. Konungen, var muntlig, bvil-
ket äfven är falskt; ty den var skriftlig, e-
huru Konungen vägrade att underteckna
den.
Slutligen föranlåtes man till den fråga:
hvaruli och på hvad sätt har Insändaren
haft nära befattning med Konvertionens upp-
komst? Den liknar mest, såsom det synes,
flugans nära befattning med vagnens fram-
rullande i den bekanta fabeln,