Jag medger, att det gifver styrka åt Ei sits3 men detta medgifvande sträcker sig ej ända derhän, att jag skulle gifva min röst åt ett brådstört nedrifvande af vårt gamla statsskick, för att utan betänksamhet tillskapa ett nytt. Vådan deraf öfverväger, 1 min öfvertygelse, den verkliga af Er anförda vådan af ett dröjsmål, som alstrar betänksamhet och erfareahet. Sedan tvisten om de allmänna grundsatserna för den, blivanda organisatioven fortfarit ännu en stund, rycker sällskapet närmare in på Iden praktiska frågan om den blifvande grundlagens beskaffenbet. Den ene föreslår 1720 års 1egeringsform; en annan vill sopa vent hus, och föreslår den Nord-jA merikanska statsförfattningen, såsom den politiska theoriens största Mästerstycke;? men B. gör emot båda sina grundade invändningar, samt förblifver vid sin sats, och ans:r derjemte, att man icke bör bortsopa heia den gamla omgifningen omkring throenen, emedan en man kunnat stå tätt invid en thron, utan att dess råd blifvit följda eller hörda.? Detta har till påföljd, att samtalet stadrar, och sällskapet åtskiljes alla missnöjla met hvarandra, och mest med DB. Läsaren ser, alt B. var den, bvars tanka blef den rådande i verkligheten. Huruvida han efteråt funnit de vackra och ädla föreställningar, som lågo till grund för hans bevarande idter, och handlingssätt, motsvarade och realiserade af cifarenheten, derom torde man sannolikt hafva att vanta hans utlåtande i Nionde delen af de historiska Handlingirna, a