vimnmDbud, somm talrd de vanliga CoOTPUPpLIOUSUICU-
len, penningar och angenäm, välsmakande för-
täring till enskilda hufvudföremål, då fåder-
neslandets väl och angeligenheter aro i fråga?
Skola dessa inrättningar blifva vid en stats-
vvälfning heståndande, iniättningar, som räc-
ka medel i händerna på en makt-innehafva-
hvilken finner för godt, att för brottsliga
afsigter och ändamål, för samtid och efter-
verld, förnedra sig sjeif ända till den out-
plånliga vanäran, alt genom låga korruptions-
medel förnedra det folk, som med tankans
och hjertats innerliga förtroende lagt en vig-
tig del ar samhällsmakt ten) och samhällsvälfär-
den i hans eller hans förfäders skyddande
hard?
B. Ja, detta är en lika obeaxglig, som af-
görande nödvändigbet i närvarande fall. Är
det revolutionära företaget ej i behof af den
närvarande Representationens sanktion, sådan
den nu kan blifva? Vore den att vänta af
krossade privilegiers nuvarande innehafvare?
Jag tror det ei. Bör den då icke blifva ti-
dens, den gevom tryckfriheten förädlade opi-
nions verk, beredt på den väg, som en ny
samhällslag utstakat?
A. Detta är af Er skönt och ädelt tänkt;
men Ni torde dock ej neka den möjligheten,
att en Despot kan, under det dröjsmål Ni önv-
skar bereda, uppstiga på Sveriges thron, an-
tingen genom val eller arf, som motverkar all
förbättring i sambällslagen, som ser i de pri-
vilegierade Representanterne alskade och nö-
diga verktyg för sina ändamål, hvilka kunna
vara helt andra, än samhällets väl och för-
kofran; som skarpsynt inser, att fala Repre-
sentanter skola vara eller blifva villiga, när
de händigt behandlas, att utkrama folkets för-
mögenhet, när verkställande maktens inne-
hafvare derigenom blir iståndsatt att så myc-
ket frikostigare belöna deras förnedring; som
bkaledes inser att tryckfriheten är vigtigaste
delen af Grundlagen, och hvilken således först,
genom villiga handtlangare och köpta öfver-
tygelser, bör förvridas och vanställas, så att
äfven den kan blifva förvandlad från sam-
hällsvälfärdeos storkaste värn, till det starka-
ste ve,ktyget i den nedriga handen.
DB. Jag medger, att detta förmodade sorg-
liga förhållande kan möjligtvis äga sin verk-
lighet, och att en förrädisk Regeringsband kan
sänka ett folks Ombud ner till denna ytter-
ligbet af vanära, kav till och med i vår af
sinneskra!t, reälighet och hederskänsla utmärk-
ta Nord erhålla villiga redskap till foik-för-
nedringens bear betande. Flera af oss hafva
äfverlefvat en tid, som bevisar möjligheten a
denna national-lynnets sänkning till den dju-
paste förnedring; vi minnas änn Gastaf 10:
R:ksdagar, klubbar, hans af allt person sligtan-
seende be öfvade bandtlangare; vi minnas des-
sa köpta röstsäljare och röstköpare, n när Rikets
vigligaste angelägenheter skulle afgöras — —
vi minnas denna tid, då maktägaren anför-
trodde sig, sin framgång i allmänna angelö-
genheler, sin ära, till dessa ärvelösa medel, till
dessa medels förnedrade användare, ej till
mA Slan. na fönterAnnn JA weavdaad AsÄeh käRtaot
va — — — — — — u—