Call ta:
FRANKRIKE.
Flere Ledamöter af P Iska nationalutskot-
tet i Paris hafva blifvit förvista dervifrån, och
ibland dem Lelevel. Anledningen skall vara
att de uttärdat en proklamation till Ryska
nationen, hvari erinras om Kejsar Alexanders
och Nicolai högtidliga löften till Polackarnes
bästa, och att denva proklamation i många
tusen exemplar blifvit kringspridd i Ryssland
och Polen. Ryska kabinettet har besvärat sig!
häräfver bos det Fransyska, och detta, alltid
villigt att lyssna till legitimitetens önskningar,
har låtit förvisa från Frankrike de Polackar,
hvilkas namn finnas under proklamationen.
Grefve Pozzo di Borgo lärer mot Herr de
Broglie i denna fråga fört ett temligen stolt
språk. Antingen måste de bort, eller ock be-
gär jag mina pass;? och naturligtvis måste
de stackars Polackarne resa. Grefven har dock
rest efter till London, Man får nu se om Lord
Palmerston blir lika medgörlig, som Herr de
Broglie.
Sjöministern har nyligen på en soirge hos
Er Dupin yttrat, att man kanhända borde
lyckönska sig öfver Kung Wilhelms vägran
att utrymma Lillo och Liefkenshoek ; ty då
underhandlingar dock icke kunna bringa sa-
kerna till slut, så skola våra vapen förstå
att göra det, och denna gång utan att lemna
någet ogjordt.
Ministeren synes hafva öfvergifvit sin förut
förkunnade plan, att förelägga Kamrarnpe ett
lagförslag i afseende på Hertiginnan af Berry.
F följd af Österrikiska ambassadörens bemed-
ling skall nemligen, för det första, förhållan-
det med Hertiginnan bli som det är; men
straxt efter kamrarnes åtskiljande skall hon
sättas i frihet, och skickas antingen till Ne-
apel eller Wien, — Vi se häraf åter, säger
Temps, att våra ministrar icke förmå vägra
de främmande diplomaterne någonting. Det
torde dock falla dem svårt, bevisa, att de, ge-
nom ett sådant hämmande af rättvisans lopp,
icke brutit mot sina pligter, Må de upphö-
ra att tala om kartan, då de icke draga i be-
tänkande att trampa den under fötterne,
hvarje gång det instämmer med deras åsig-.
ter.
Hr Guizot är nu temligen åtetställd, så
atl han åter kunnat arbeta med Konungen.
BELGIEN.
Antwerpens Citadell öfverlemnades Nyårs-
äfton af General Rulbuiere åt Belgiska trop-
arne, under befäl af Öfverste Buzen.
farskalk Gerard väntades samma dag till
Briissel.
Äfven Belgiska senaten har biträdt Depute-
rade Kamarens förslag att gifva Fransyska
hären och des; anförare ett bevis af Belgiska
folkets tacksamhet. Åt Marskalken Gerard
ämnpar man i nationens namn öfverlemna en
dyrbar värja.
Drottningen har uppdragit Hr Lebeau alt