Call ta: FRANKRIKE. Flere Ledamöter af P Iska nationalutskottet i Paris hafva blifvit förvista dervifrån, och ibland dem Lelevel. Anledningen skall vara att de uttärdat en proklamation till Ryska nationen, hvari erinras om Kejsar Alexanders och Nicolai högtidliga löften till Polackarnes bästa, och att denva proklamation i många tusen exemplar blifvit kringspridd i Ryssland och Polen. Ryska kabinettet har besvärat sig! häräfver bos det Fransyska, och detta, alltid villigt att lyssna till legitimitetens önskningar, har låtit förvisa från Frankrike de Polackar, hvilkas namn finnas under proklamationen. Grefve Pozzo di Borgo lärer mot Herr de Broglie i denna fråga fört ett temligen stolt språk. Antingen måste de bort, eller ock begär jag mina pass;? och naturligtvis måste de stackars Polackarne resa. Grefven har dock rest efter till London, Man får nu se om Lord Palmerston blir lika medgörlig, som Herr de Broglie. Sjöministern har nyligen på en soirge hos Er Dupin yttrat, att man kanhända borde lyckönska sig öfver Kung Wilhelms vägran att utrymma Lillo och Liefkenshoek ; ty då underhandlingar dock icke kunna bringa sakerna till slut, så skola våra vapen förstå att göra det, och denna gång utan att lemna någet ogjordt. Ministeren synes hafva öfvergifvit sin förut förkunnade plan, att förelägga Kamrarnpe ett lagförslag i afseende på Hertiginnan af Berry. F följd af Österrikiska ambassadörens bemedling skall nemligen, för det första, förhållandet med Hertiginnan bli som det är; men straxt efter kamrarnes åtskiljande skall hon sättas i frihet, och skickas antingen till Neapel eller Wien, — Vi se häraf åter, säger Temps, att våra ministrar icke förmå vägra de främmande diplomaterne någonting. Det torde dock falla dem svårt, bevisa, att de, genom ett sådant hämmande af rättvisans lopp, icke brutit mot sina pligter, Må de upphöra att tala om kartan, då de icke draga i betänkande att trampa den under fötterne, hvarje gång det instämmer med deras åsig-. ter. Hr Guizot är nu temligen åtetställd, så atl han åter kunnat arbeta med Konungen. BELGIEN. Antwerpens Citadell öfverlemnades Nyårsäfton af General Rulbuiere åt Belgiska troparne, under befäl af Öfverste Buzen. farskalk Gerard väntades samma dag till Briissel. Äfven Belgiska senaten har biträdt Deputerade Kamarens förslag att gifva Fransyska hären och des; anförare ett bevis af Belgiska folkets tacksamhet. Åt Marskalken Gerard ämnpar man i nationens namn öfverlemna en dyrbar värja. Drottningen har uppdragit Hr Lebeau alt