SLAM SVIS CH IctSanluct, HYUEEN Under tfavden
möter än den ena, än den andra af ett lands
innevånare; lär att känna deras klädedrägt
och maner, blir bekani med vissa drag i de-
ras lynne, ser dem aflägsna sig, och, slutli-
gen framkommen till resans egentliga må!, får
en upplysande berättelse, hvilken, i förening
med föregående iakttagelser, lemnar tillfälle
att bedömma detj hela, och fäster känslan
vid de individer, med hvilka han mest varit i
beröring, På valet af dessa grupperingar bhe-
ror det helas värde, lika mycket som på teck-
ningen af de personer, vid hvilka hufvud-
handlingens ledtråd är fästad. Endast fram-
ställde i den enkla sanningens vakenhet, blif-
va de snarare bleka hamnar som uppstiga ur
sina grifter, för att med dof röst tala om
forntida händelser, än passande figurer på en
tafla, der allt skall synas lefvande; och ut-
styrde med fantasiens blomsterdrägt, ryckas de
lätt ned från sina egentliga ståndpunkter och
sammanblandas med de sjelfskapade hufvud-
personer hvilka utgöra författarens egendom,
som till slut måste ensam qvarstå, utan att
läsaren kan säga att de förra försvunnit på
ett onaturligt sätt.
Författaren till en historisk roman har så-
ledes enligt vår tanke, samma skyldigheter
som en annan romanförfattare, i afseende på
karakterernas hållning, händelsernas naturliga
sammanhang, bibehållandet af lokalfärg och
kostym för de länder och den tid, der hän-
delserva timat, enhet i planen, så att de
mångfaldiga spridda dragen samla sig till ett
skönt, harmoniskt helt, stilens skönhet och
framställningens hflighet. Vi efterskänka i
dessa fall ingen af konstens fordringar i all-
mänhet; men vi tro, att den, som höjt sig
till en sådan åsigt af historien, att han der-
uti icke blott ser en mängd strödda fakta, u-
tan äfven förmår fatta deras inbördes sam man-
hang och skådar en hösgre verldsordnings up-
penbarelser i de historiska tilldragelserna, kan
som roman författare, så vida han nemligen
för öfrigt eger de dertill erforderliga egen-
skaper, snille och omdöme, lika väl för sitt
ändamål anvönda ett historiskt ämne, som ett
diktadt. Hans arbete skall derigenom alltid,
åtminstone för mängden af läsare, blifva mer
intressant; det kan till och med blifva lärorikt,
så att det på en gång tillfredsställer deras
estistiska fordringar och lifvar deras håg för
det historiska studium i allmänhet,
En man, född och uppfödd på hafvet, som
trotsat stormarne och i mångfaldiga strider
sett döden i ansigtet utan att bifva; som merd
fast mod och orubbligt luga möter äfven de
mest. hotande faror; som genom dessa egen-
skaper lika mycket som genom sin börd, gjort
sig till den förnämste bland krigiske och stun-
dom vilda, men äfven redlige och framför allt
frihetsälskande följeslagare; men som derföre
icke afsvurit hjertats ömmare känslor, utan
alltid med omsorg vakar öfver dem, som ge-
nom slägtskapens eller vänskapens band äro