dess verksamhet skadar iden med snillets dju-
pa blick, och framställer den med sin Gu-
daburna förmåga. Så bevisades omöjligheteten
ef de Nordiska Gudomligheternas framställ-
ning i hildande konst; men Fogelbergs mej-
sel, styrd af hans snille, ställde Oden på
sin - herskareplats och kritiken förstum-
mades. Så har ock Walter Scott genom
sina snilleverk bevisat, att konstens område
kan innefatta den historiska romanen lika
väl, som den rent diktade. Ivanhoe och Ke-
nilworth stå icke längre från skönhetens thron,
än Wilhelm Meister och die Wahlverwandi-
schaften.
Dock äro vi långt ifrån att, under namn
af historisk roman i deona mening, innefatta
alla de så kallade romantiska framställningar
af historiska personer eller karakterer, som
den nyaste litteraturen har att uppvisa, För-
fattaren till en historisk roman är vid valet
af sitt ämne lika fri, som hvarje annan konst-
när; han kan välja en historisk person till
sin hjelte och skildra honom i både sanna
och diktade förhållanden, eller ock införa som
hufvudperson någon, som i historien aldrig
blifvit nämnd, men låta honom deltaga i vissa
historiska, händelser, medverka till deras ut-
veckling o, s. v. — Men vid utförandet åläg-
ger honom icke den historiska, utan just den
poetiska sanningen, att vid skildringen af en
historisk persons karakter blifva densammi
trogen, att i alla förhållanden låta honom så
handla, som han enligt sitt kända tänkesätt
bör och måste, eller då han låter en diktad
person deltaga i historiska händelser, teckna
honom sådan, att han, enligt den honom gifna
karakter, kan vara delaktig i deras ledning
eller måste följa deras ström, sådana de verk-
ligen tilldragit sig. Den som icke bar denna
förmåga må hellre dikta alltsammans; ty an-
pars blottställas hans hjeltar för det öde, som
Förf. till närvarande roman i företalet så
sanpt skildrat. Då detta yttrande innefattar
Författarens åsigt af den historiska romanen,
hvilken vi till alla delar gilla, införa vi det
här:
För Författaren till en vanlig roman är
merendels tillräckligt, att efter modeller ur all-
männa lifvet, sådant det hvardagligt skådas,
välja personer, hvilkas fortgående handlingar
sjelfmart bilda ett helt, och visa huru en
idealprineip motarbetas af, eller, besegrar för-
vända samhällsförhållanden, huru otyglade
passioner hänföra och fördomar skapa olyg-
kor, eller, i korthet sagdt, huru det goda och
onda i höj:lse och gerning inverkar på menni-
skars sällbet, slutet må för öfrigt blifva dyg-
dens belöning eller hennes förtryck. Bearhe-
tandet af den historiska romanen åter erfor-
drar historiska sanningars sammanlänvknving
med någon intressant fiktion. Men som en,
isynnerhet aflägsen, historisk period aldrig med
klarhet kan målas utan flera större gruppe-
ringar af de personer, som derunder lefvat,
och det icke är möjligt att hålla hela denna
massa inom en liten starkt upplyst krets —
ji likbet med dockorna på en marionett-tea-