begagnat sig af sina rättigheter och under-
tecknat den, Han hade hoppats, att med
ministeren af den 3 Mars få sluta sin roll
af eppositionsman, som icke vore i hans smakg;-
han räknade i den närvarande ministered.
män, med hvilka vänskaps-och sympatis
förbållanden förenade bonom, men han kunde
likväl icke gilla deras politiska bana; han
trodde icke att de uppfattat partiernes verk-
liga ställning och inbördes skrafter.
Legitimisterne voro långt ifrån att i vissa
folkklasser äge det stöd, de fordom ägt; Ven-
dee skulle icke ännu en gång förnya sina för-
sök. Det republikanska partiets krafter vo-
re ännu mindre; de stridde envist om ett
ord, utan att bekymra sig deröfver at vi äga
sakens bar detta parti visat sitt mod, så har
det ock förrådt sin obetydenhet, Så stor
hade partiernas svaghet varit; men vid den-
ra sakernas ställning hade domaremakten
likväl öfver all måtta mångfaldigat sina för-
följelser. - Ministeren hade endast bort straf-
fa de mest brottsliga, och derigenom visat
sin säkerhet och citt förtroende till sig sjelf.
Efter Hr Sade uppsteg Hr Duvergier de
fHauranne. Han visrörde i kortbet frågan om
belägringstillståndet i Paris, som han försvea-
rade på den grund, att det hade egt rum i
vestern. Dessutom tillade han att en leda-
mot, som nu hörde till oppositionen, sjelf så-
som Minister hade tilltrott sig att kunna an-
vända en dylik åtgärd på departementet Gard;
Han kunde derföre omöjligen deruti se något
våldföravnde af grundlagen.
Or; Dupont de UBure, hvilken hade varit
minister straxt efter julirevolutionen, och som
nyssnämde anmärkning rörde, begärde med
anledning dersat få förklara det anmärkta
förhållendet, I Augusti 1330 hade ganska all-
varsamma oroligheter utbrustit i departe-
mentet Gard. Konungen hade ansett :sinne-
na kunna lugnas genom en amnesti, som kun-
gjordes den 26 Augwiti, Det oaktadt utbrö-
:o i slutet af samma månsd nya oroligheter,
som varade ända till den I September. De
voro af så våldsam art, och hotade så hela
departementets lugn, att prefekten tilltrodde
sig taga på sitt ansvar att förklara departe-
mentet i belägringstillstånd. Det vore likväl
en stor ckillnad emellan detta belägringstill-
stånd och det Parisiska; man hade icke in-
rättat några militärkommissioner, utan dom-
stolen i Nimes hade förblifvit, såsom förut,
i besittnirg af rättigheten att ransaka och
dömma de brottslige, Talaren anhöll att bu-
set målte fäeta sin uppmärksamhet vid den-
na vigliga omständighet.
fir. de Corselles utlät sig öfver hvad som
förekom i adressen med efseende på mord-
försöket emot konung Ludvig Filip, Det fin-
nes ingen, som icke skänkt ett djupt förakt
åt alla sem kunnat deltaga i denna ivfama och
bemlighetsfulla anläggving, vån hvilket håll
den också måtte komma, Talasen sade med
Ait från hurlkoet höll com haelef 4r han