försöket på Ludvig Filip.
Den periodiska Pressens i Paris yttranden i
anledning af mordförsöket skola isynnerhet
komma att äga en viss märkvärdighet för
framtiden, i fall hela mordanslaget på Ludvig
Filip slutligen blir upptäckt till sitt sam-
manhang, för att efteråt kunna skönja hvem
som haft mest rätt i sina yttranden. Serde-
les hedrande är i alla fall icke det sätt på
hvilket partierna bemöta hvarandra, då man
å ena sidan finner oppositionsbladen öppet in-
sinuera saken såsom en tillställning af Polisen,
och å den andra Regeringens blad framkasta
brottet såsom utgånget från oppositionen, eller
anarchien som det heter.
Gazette (Carlistblad): Man säger att man;
utan att lyc kas, sökt igenfinna kulan. Ehuru
folkträngseln var ganska stor och folket klif-
vit upp på balustraderne rundt omkring, träffa-
des dock ingen af skottet,
Courrier de VPEurope (Carlistbladi: Vår
första känsla är att för oss och för alla dem,
som dela vår politiska (Cearlistiska) öfverty-
gelse, högtidligen protestera mot ett försök af
denna art. Ett mord är alltid en gräslig
kandling, från hvad hand det utgår och mot
hvem det företages. Detta gäller lika om
den, eho det vara må, som förberedt eller
tillställt något dylikt.
France JNouvelle (Servil tidning): Det är
det sista profvet vårt nya Konungadöme hade
att undergå; det har segrande gått ur detta
som ur de öfriga! Efter deklamationerne
från tribunen kommo upploppen; efter upp-
loppen, de väpnade insurrektionerne; slutligen
efter insurrektionerne mordförsöket! Sådan är
faktionernes historia! Det anarkiska partiet
ligger ändtligen i själtåget och detta är en af
de sista ryckningarne.
Journal des Dbats (Doktrinär): Alltstort
ech ädelt i Paris var förenadt vid foten af
thronen. Allt svor att försvara den. Alla
förbannade den ursinnige, det vilddjur som
med samma mordstöt måttade åt Konungen
och åt fäderneslandet.
Temps (Liberal Oppositionstidning, . lika-
som alla de följande): Fasan är allmän, af
skyn odelad bland alla partier. En Konune
har inga fiender bland medborgarne och
partierna, Han är deras skiljoman. En san-
nine har denna bedröfliga (deplorable) hän-
delse årminstone bidragit att lägga i full da-
ge: acn att Frankrike är en monarki och
att Konungen är i vår moraliska samhälls-
byggnad hvad han är i den juridiska: den sten
som sammanhåller hvalfvet. Styrkan af den-
na princip är en följd af dess nödvärdighet.
Constitutionel: Vi vilja i dag ej vidlyfti-
gare orda öfver det lika ursinniga som brotts-
liga företag, hvaraf den parlamentariska hög-
tidligheten blifvit störd, Allt hvad vi med
säkerhet kunna yttra, är, att hela Paris djupt
iz5nt da faror ett dvHikt brott. om det lyckats,