V; ba om denne Statsman och Författare,
hvilken för närvarande styr Preussens politik,
och med detsamma, jemte Furst Metternich
och Grefve Pozzo di Borgo, håller de förnäm-
sta ledtrådarne af det stora diplomatiska
marionelttspelet, på de absoluta makternas si
da, i sin hand, funnit uti ett Fransyskt blad
följande biografiska uppsats, hvilker, ehuru
kanske alltför mycket smickravde Ancillons
egenskaper, innehbäller en mängd intressanta
uppgifter, som vi ansett förtjena att blifva
kända äfven af våra Läsare. Exempel, såds-
ne som Anrcillons och Humboldts m. fl. visa,
att de absoluta staternas regenter åtminsto-
pe äro angelägne att draga till sig och hämta
nytta af snillet och talangerna, utan att göra
afseende på, om de tillhöra vissa familjere-
lationer. Uppsatsen lyder, som följer :
Johan Peter Fredrik Ancillon, född i Ber-
lin d 30 April 1766, härstammar från en ak-
tad slägt i Metz, som utvandrade från Frank-
rike vid den tid då Nantesiska ediktet utgafs.
Hr Aneiilons farfar, som dog i Berlin 1715,
är bland annat författare till en historia om
de Fransyska flyktingarnes bosättning i Bran-.
denburg (Berlin 1690), och till Blandade lit-
terära kritiker (3 vol, Basel 1699).
Hans far Ludvig Fredrik Ancillon, prest
vid reformerta kyrkan i Berlin, en man af
lärdom och mycket snille, gaf sin son, -som
af naturen var utrustad med liflig in-
billningskraft, en uppfostran, som kunde ut-
veckla hans ovanliga själsanlag. Han ämnade
honom för presteståndet; men sedan han stu-
derat teologien och den andliga vältalighe-
ten, omfattade han med största ifver histori-
ens studium, hvilket ban dref med sällsynt
framgång och stor ihärdighet.
Efter fulländade studier företog han en re-
sa till Schwritz, och inträffadei Frankrike vid
revolutionens börjanzs här gjorde han bland
andra bekantskap med Mirabeau,
Vid återkomsten till Berlin vann han Prins
Henriks tycke och beskydd; han hade en e-
gen tillfällighet att tacka för denna lycka,
En dag höll Hr Anveillon ett tal vid en
vigsel i Rhein-berg; den store Fredriks bro-
der kom i kyrkan, och intagen af den unge
prestens vältalighet och lätta utförsgåfvor
fästade han honom vid sitt hof. Från denna
stund var han en medlem af Prins Ienriks
utmärkta och snillrika sällskapskrets.
Kort derefter blef han utnämnd till pastor
vid Fransyska reformerta Kyrkan i Berlin,
och till professor i historien vid krigsakade-
mien. Hans predikningar förvärfvade honom
snart ryktbarhet; och Fredrik Wuhelm II
som lät leda sig af illuminater och vidskepliga
grubblerier, fattade stort tycke för Hr Ancil-
lons lika vältaliga, som upplysta predikniogar.
Han gjorde sitt inträde i verlden såsom hi-
storisk författare, under ledning af sin kusin
von Gentz, så ryktbar som publicist och
statsman, och då för tiden i Preussisk tjenst,
och hvars oersättliga förlust Österrikiska ka-
binettet och hela det gamla politiska syste-
