RR RRORORO OO OR OR OROAR ROR ORO OA OO ROR RO ORO ROR Rn Sn enn
STOCKHOLM.
Den 19 JVov.
Ett verkligt sorgespel ; ty det
: Ar ömkligt allt igenom.
i Visan till Hammarspik.
Ibland alla tiders politiska skådespel, hvar-
till diplomatiken utdelat rollerna och sam-
manväft intrigen, har väl aldrig något slu-
tats så eländigt som den stora Konferensens
arbeten i. London. Efter ett och ett halft års
sammanvaro, efter några och sjultio Proto-
-koller, efter en traktat till den Europeska
fredens bet:syggande och reglerandet af tvi-
sterna mellan Belgien och Holland, hvilken
traktat först blifvit högtidligt underskrifven
af de stora: makternas plenipotentiärer, deref-
ter ratificerad af makterna sjelfva, sedermera
åter ventilerad och : modificerad, men detta
allt eaktadt slutligen af den ena parten utan
krus kasserad, efter alla dessa lysande värf —
åtskiljes - ändtligen konferensen, utan alt
hela affären kommit ett steg närmare än då den
sammanträdde.
Aldrig char det varit svårare än i närva-
rände ögonblick, att förutsäga hurudant ut-
seendet kan blifva i Europa, till och med om
fjorton dagar härefter. Den Engelska och
Frarsyska flottans förening i Spithead tyckes,
1 en årstid då faitygen knapt i 24 timmar
med någon säkerhet kunna hålla öpna sjön,
icke gå ut på apnat än en löslig demonstra-
tion; och om Fransyska armeen- rycker: in i
Belgien — ja, om Antwerpen äfven intages,
hvad är dermed uträttadt? Vi hafva i före-
gående artikel ådagalagt, att det är den fria
segelfarten på Scheldefloden, som för Belger-
ne utgör en fråga om lif eller död, och den-
na fråga afgöres icke genom armdens inryc-
kande, helst sedan man sett General-Staterne
i Hölland med enaf deras. handelsintresse för-
anledd, hittils ovanlig enhällighet uppmuntra
Konung Willem; atticke släppa efter en, hårs-
mån af sina anspråk. Allt kommer under så-
dana förhållanden att bero på Preussen; och
buruvida någon medverkan eler ens neutrali-
tet ifrån den sidan är att hoppas för Eng-
lands och Frankrikes bemödanden, torde nå-
gorlunda kunna slutas af de trenne stora mak-
ternas uppförande: hitintills, hvaruti de. sista
tilldragelserna visst icke gifva någon anled-
ning till förändring; äfvensom af den Preussi-
ske Monarkens känslor för Ludvig. Filips re-
gering, på hvilka man äger ett temligen ta-
-Jande kriterium uti det lysande sätt, på hvil-
ket de afsatte Bourbonerne blifvit emottag-
ne: under sitt vistande i hans stater. Tär-
ningen synes emedlertid kastad, och ett afgö-:
rande resultat måste ofelbart följas - men hu-
radant det ock blir, så har samtiden åtmin-
stone inhemtat en vigtig lärdom, nemligen att
tiplomatiken för altid spelt ut sin roll, eme-
mattan händelserna växt den öfver hufvudet.
En SE ARS
-
Läsaren erinrar sig troligen den i detta blad
Ane YA GR