fenhet (som det till Kongl. Maj:t 1781 hemställde,
rörande Bonden N. m. fl. hvilka, för det de, i upp-
såt att bämnas, om natten öfverfallit Länsmannen N.
och bans hustru och dem flere åkommor tillfogat),
ej blifvit gjord, än endast i anscende till den för
Edsörebrott förut stadgade förlust af äran.? K. Br.
d. 6 April 1781. Genom en dylik förändring af
påföljden lärer ingen mer än Hr Schlyter finna,
att de så kallade edsöres-brolten undergått någon för-
ändring till sitt väsende, d, v. s. till sina karakte-
rer, hvilka äro alldeles desamma nu, som före 1779.
Hr Schlyter fortsätter vidare: det är nemligen, ef-
ier Hr Lindblads definition, edsöres-brott, om någon
t. e. på Kyrkoväg slår annan blånad eller blodvite;
— (riktigt!) — men han nämner icke här (utan först
sid. 88) dråp, ehuru endast detta sistnämnde, men cj
det förra, numera är edsöres-brott.? Då jag uti dcfi-
nitionen upptagit, att, till det minsta, blånad eller
blodvite: skulle vara -tillfogad, trodde jag det vara
klart: för hvar och en, att om,cunder enahanda om-
ständigbeter och förhållanden, den tillfogade skadan
vår af svåraåre beskatfenhet, brottet derigenom icke
blefve af en ringare, eller upphörde att varå edsö-
res-brott. Så ungefär lärer väl också Lagstiftaren
sjelf hafva trott, cnär de större kroppsskador, som
förekomma i 34 Cap, M.B. icke. nämnas uti. de Kap.
som stadga ansvar för edsöres-brott. — Jag har säåle-
des icke uteslutit det somw verkligen är edsöres-
hrott. Enligt Hr Schlyters begrepp om edsöres-
brott, behöfya. vederbörande icke ställa sig tillefter-
rättelse K. F. den 8 Sept. 1829, der det stadgas, att
Under-Rätts ransakning och utslag i mål, angående
sådane Edsöres-brott, å hvilka! penningeböter,
jemte fängelse med eller utan arbete, äro i Kongk
Förordningen den 20 Jänuari 1779 utsatte, hädanefter
skola till Hof-Rätts skärskådande och pröfning in-
sändas, enär Hr Seblyter anser sådane edsöres-
brolt nu mera icke finnas. Men emot HANS, Hr
Schlyters, auktoritet bevisar det naturligtvis ingen
ting) att äfven Lagstiftaren sjelf kallat och an-
sett ifrågavarande brott för Edsöres-brott, äfven
efter 1779, helst Hr Schlyter förut sagt, att han
yvet väl, att andra än Hr Lindblad i sednare tider
(hvarunder Hr Schlyter naturligtvis inbegriper äfven
år 1781) gifvit namn af Edsöres-brott åt det, som nu-
mera icke är det; men det tillhör- vetenskapen (läs:
mig Schlyter) att undanrödja okunnigheten, ej att
stadfästa den. Vid detta förbållande lärer Herr
Schlyter icke eller finna för godt att göra något vi-
dare afseende å Kongl, Brefvet till samtlige Hof-
Rälterne , angående förvandling af såramåls-bö-
ter i edsöres-brott den 7 Mars 1794, än i de fall,
det uti 23 Kap. M:B stadgade ansvar för cdsö-
resbrott, då dråp ej sker, ännu är bibehållet.
Vidare skulle, genom Hr Schlyters definition på Eds-
öresbrott, den synnerlighet uppkomma, att man
icke saklöst finge dräpa den, som kommit hem till
annan i afsigt att hämnas, och der tillfogat honom
svårare kropps-skador, men väl tjuf, som. brutit sig
in i gård och hus om nattetid, eller sätter sig till
motvärn, ehvad det är natt eller dag. 40 Kap. 78 g.
M:B. —
Att döma af den erfarenhet undertecknad haft till-
fälle inhämta under de år han meddelat Juris Stu-
diosi undervisning i Svenska Lagen, härrör denna
Hr Schlyters förvillelse derifrån, att benämningen
Edsöres-brott för det mesta icke nyttjas i de genom
1779 års Förordning ändrade Lagens rum, och detta,
jemte det förändrade straffet, anser Hr Schlyter haf-
va medfört en viäsendtlig förrändring? i Eds-
öresbrott, hvarom väl ingen, som förstått nämude
Förordning, haft någon aning. — Abt 1734 års:
Bagstiftare icke lade någon vigt på sjelfva benäm-
ningen Edsöresbrott, emedan namnet icke karak-
teriserar ett brott, hade He Schlyter kunnat inhäm-
ta af 20 Kap. 18. M:B., der benämningen Edsöre.-
brott icke nylijas om dråp äå anuan i hans hus
ller hem, men väl om mindre skada, såsom blånad
ch blodvite. Men det måtte vara länge sedan Hr
Schlyter staderade Sveriges pu gällande Lag och
Författningar. Genam deana, efter hval visalt är,
f uppenbar okunnighet föranledda anmärkning, tror j
