SAelens tranga gransor. Ha uigick cenpa upplysning och dess apostlar kring Europa, för att döpa folken uti religionsför-ktets, ui den mullkrypande materialismens pamn. De kom mo äfven till vårt fidernesland, och något hvar kan ännu minnas de tider, då man sökte förvärfva sig upplysningens tapperhetsmedalj genom gackerier med prester och religion, 8enom försummade andaktsölningar. De tider, då man tyckte sig förnedrad af alt öppna läpparna till bön och kyrkosång, förnedrad genom hvarje erkännande af ett höge, ell andeliat väsende. Förf. skildrar härefter, huru denna tidens riktning genom det platta uti skolavs raiornementer, likasom det mo:bjudande i dess resultat, väckte ovilja inom hvarje hjerta, som ännu egde qvar känslan och förmågan af bögre idcer, i . Det uppstod mot bela detta upplysningsväsende en oppesition, hvilken fick så mycket mera inflytac de på allmänna täinkesättet, som dess. varnande röst kraftigt uvderslötdes al de varnande exemplen från frankiike, detta den vya upplysningens förlofyade land. Så unpe stod ett annat parti, hvars fältrop var Vådan afir Allmosgens upplysning , och hvars första hos oss öppet framträdande yttrivg var Hr Geijers bekanta bok: Om Falsk. och sann Upplysning. I denna: hlla ströskrvift teckiiades; Franska upplysningens falskhet och vådor med så skarpa och klara -färgor, alt på en hvar ögonen började öppvas öfver dess. rätta beskaffevhet. Herr Geer fick både inom och utom Hya skolan en stor skara efterfölbrilka efter vanligheten, men, som vi jare, Hl hoppas, mot Hr Gerjers afsigt, drefvo hans satser ända till ytterlig ohet. Na fick man i tidningar, ströskrifter och öfverallt läsa bittra smädrlser. mot den stackars upplysningen. Man omtalade, buru böndernas förstävd i skolorna bortlancastrerades:; buvu bonden ej borde känna mer n frukta Gud och ära, Konuntzen: samt framställda iankegångar sådana, som följande: Läser den olärde bonden nöd fromt och med uppbyggelse sin biöcl och så måste den studerade bonden, han tycker sig vara klokare och sinne psalmbok, just för det upplystare, förakta denna läsning. !!! Svea VU: 93. Man må härvid med. Eolbergs Montanus utropa Pri oba minrorem.! PSå hafva vi emedlertid? Hr Fiyxell, kommnakt til närvarande förhål! h jörst anumärkta tvist acgiecnde folkbildningens bytta eller väåda, Det blive nu älven lättare all densamma bedömma? Franska eocyclopedistiska skolan begick ett bef: iör sade 1 ande och groft misstag dei:uti, att den sva!te nja en upplysning, allenast i hvilade på en religiös undval, utan stod dereimot i fullkom!ig motsats. Den andra sidan deremot becke som icke går också ett lika uppen d:gligt misstag, då den i allmänhet afråder från hvarje bemödarde att öka allmogens kunskaper, ieke inseende den enkla, men vigtiga sauningen, at! fastän Franska wvpplysningen var grundad nå en helt och hållct falsk verld såsi atv kan b ) men rigorosum adavalagger mer an en Dallbildning i förhållande till den högsta, och 5 hvar. uppdraga gränsen mellan den balfbildning, som leder till otro, och den helbilduing, som återför sin innehafvare inom trons förlorade paradis? Det synes tydligen, att skiilet mot folkbildningen uppkommit deraf, attmanlagt henve till last de fel, som enskilt tillhörde encyclopedistiska skolan, ehuru båda äro himmelsvid: åtkilda, Ty hvarföre eljest längre neka möjligheten af en bildning, som alltid, med roten djupt. och tryggt hvilande uti den religiösa LOons ensamt goda jord, stväcker sira grenar genom alla vetänd:ts regioner mot det eviga ljuset; Och ev sådan bildning, vare sig såsom ouppväxt telning, eller som fullmogen stam, kan icke bära olrons -multna Sodoms-äpplen. Nåcon här väl ropat före och mångfalldiga ardra hafva ropat efter, att om vetenskaperva gäller den regeln: Driek djupt eller smaka demicke! Men detta är folskt. Utur vetandets reva himlakälla flyta endast hälsogifvande vågor; och den minsta dryck derur är för den törstande menniskoanden vederqvickelse, helsa och lif. — Satsen bör heta: Utur den falska kunskapens orena brunnar skall du icke smaka, än mindre drieka djupt. Men upphämta med hela din själs begär hvarie droppe, om än aldrig så liten, ur det sanna vetlandets heliga Ur dayrbrunn. Detta anförda ordspråkt Drick djupt eller smaka icke, härleder sig från förut antydda period; då menskliga vetandet i titaviskt öfvermod reste sig mot tron, mot det relisiösa sinnet; då detta derföre nödgades från sin sida betrakta vetandet som fiende. Men dessa tider äro ju förbi? Forskvingens ande har flugit rymden omkring, mätt dess höjder och djup, samt räknat dess stjernor, utan att dock hafva funnit något att hvila sin fot uppå. utan att kanna medföra åt den längtande menniskoanden de eviga förhoppningarnas oliveblad. Menniskoförnuftet har funnit gränsen för sina forskningar, Det har funnit, alt svaret på de frågor, som röra hennes innersta hfsprincip, hvarken kunva framstvingas ur kemistens retorter, ur matematikerns eavationer, eller den djupt forskande filosofens sammankedjade syllogismer. En af de lompetentaste domare bar ju i våra Jagsar, med tika upriktighet som skarpsipnighel, förklarat filosctien för bankrutt. -— Och hbvad är, hvad betyder detta yttrande, annat än ctt frils-anvbud, ett vetangets erkännavde af trons högre förmåga, det menskligas frivilliga nedstigande irnider det gudomliga, Detta gjodt, hvarföre fortsälta längre den onyttio a striden ? Hår ofvöns tående grb: dadt, så är också tviom nyttan eller skadligheren af allmospart sliten; och det torde få att om bildvingen är sann och ren, så är den vyltig. Men är den deremot falsk, så är dep skadlig, eh vad man derantingen dricker djupt eller blott saakanfaktar lä ? sten gens bildning tagas för afgjordt, 4 A nm vna ? de AJarna. rande förhållan vårt kära fäder pinionen ännu hafva lärt någe da bok, uti up hyllar den så k lismen och de i den hvilar. Dt tryck af likgilt de visa, då det kristendom, ell h fva afseende likasom å andre med de uppfatt genväg uti bibi historia, maten Dessa herrar be bolag af handl: och uppfostran skaper och färd att biifva en sk grosshandlare, I Dean humanistis som ett tidsöda som en högre den råare mass: niska, tro de, k enkel och sund Götheborg de Lördag, kl. 3-4 uti Husen Litt. Sankverket i M Juveleraren He vest-nordvest st öfver alla qvarte ra nordligt, sam! servicerna såledt med eftertryck, mars förlopp, st hus c, blifvit nförskräckthet c vid detta tjllfall vit skadade und lis-Mästaren Hej tit ena benet, n elden förr, än a Polis-Fiskalens Uthus, der inge voro förvarade. bållen auktion var assureradt i och i Phoenix f Möblerna, som lund, voro äfve B:co; således är kände ägaren li (med förutsätta utbetalas). Haus Exellens i grannskapet, I känner ej huruv brunnit eller ej kert, att Krono betänkt rå bero