SAelens tranga gransor. Ha uigick cenpa upp-
lysning och dess apostlar kring Europa, för
att döpa folken uti religionsför-ktets, ui den
mullkrypande materialismens pamn. De kom
mo äfven till vårt fidernesland, och något
hvar kan ännu minnas de tider, då man sökte
förvärfva sig upplysningens tapperhetsmedalj
genom gackerier med prester och religion, 8e-
nom försummade andaktsölningar. De tider,
då man tyckte sig förnedrad af alt öppna
läpparna till bön och kyrkosång, förnedrad
genom hvarje erkännande af ett höge, ell
andeliat väsende.
Förf. skildrar härefter, huru denna tidens
riktning genom det platta uti skolavs raior-
nementer, likasom det mo:bjudande i dess re-
sultat, väckte ovilja inom hvarje hjerta, som
ännu egde qvar känslan och förmågan af bög-
re idcer, i .
Det uppstod mot bela detta upplysningsvä-
sende en oppesition, hvilken fick så mycket
mera inflytac de på allmänna täinkesättet, som
dess. varnande röst kraftigt uvderslötdes al de
varnande exemplen från frankiike, detta den
vya upplysningens förlofyade land. Så unpe
stod ett annat parti, hvars fältrop var Vådan
afir Allmosgens upplysning , och hvars första
hos oss öppet framträdande yttrivg var Hr
Geijers bekanta bok: Om Falsk. och sann
Upplysning. I denna: hlla ströskrvift teckiia-
des; Franska upplysningens falskhet och vådor
med så skarpa och klara -färgor, alt på en
hvar ögonen började öppvas öfver dess. rätta
beskaffevhet. Herr Geer fick både inom
och utom Hya skolan en stor skara efterföl-
brilka efter vanligheten, men, som vi
jare, Hl
hoppas, mot Hr Gerjers afsigt, drefvo hans
satser ända till ytterlig ohet. Na fick man i
tidningar, ströskrifter och öfverallt läsa bittra
smädrlser. mot den stackars upplysningen. Man
omtalade, buru böndernas förstävd i skolorna
bortlancastrerades:; buvu bonden ej borde
känna mer n frukta Gud och ära, Konuntzen:
samt framställda iankegångar sådana, som föl-
jande: Läser den olärde bonden nöd fromt
och med uppbyggelse sin biöcl och
så måste den studerade bonden,
han tycker sig vara klokare och
sinne
psalmbok,
just för det
upplystare, förakta denna läsning. !!! Svea
VU: 93. Man må härvid med. Eolbergs
Montanus utropa Pri oba minrorem.!
PSå hafva vi emedlertid? Hr Fiyxell,
kommnakt til närvarande förhål! h jörst
anumärkta tvist acgiecnde folkbildningens bytta
eller väåda, Det blive nu älven lättare all
densamma bedömma?
Franska eocyclopedistiska skolan begick ett
bef: iör
sade
1
ande och
groft misstag dei:uti, att den sva!te nja en
upplysning, allenast i hvilade på
en religiös undval, utan stod dereimot i full-
kom!ig motsats. Den andra sidan deremot be-
cke
som icke
går också ett lika uppen d:gligt misstag, då
den i allmänhet afråder från hvarje bemö-
darde att öka allmogens kunskaper, ieke in-
seende den enkla, men vigtiga sauningen, at!
fastän Franska wvpplysningen var grundad
nå en helt och hållct falsk verld såsi atv kan
b
)
men rigorosum adavalagger mer an en Dall-
bildning i förhållande till den högsta, och
5
hvar. uppdraga gränsen mellan den balfbild-
ning, som leder till otro, och den helbilduing,
som återför sin innehafvare inom trons förlo-
rade paradis?
Det synes tydligen, att skiilet mot folk-
bildningen uppkommit deraf, attmanlagt henve
till last de fel, som enskilt tillhörde encyclo-
pedistiska skolan, ehuru båda äro himmelsvid:
åtkilda, Ty hvarföre eljest längre neka möj-
ligheten af en bildning, som alltid, med roten
djupt. och tryggt hvilande uti den religiösa
LOons ensamt goda jord, stväcker sira grenar
genom alla vetänd:ts regioner mot det eviga
ljuset; Och ev sådan bildning, vare sig såsom
ouppväxt telning, eller som fullmogen stam,
kan icke bära olrons -multna Sodoms-äpplen.
Nåcon här väl ropat före och mångfalldiga
ardra hafva ropat efter, att om vetenskaper-
va gäller den regeln: Driek djupt eller sma-
ka demicke! Men detta är folskt. Utur ve-
tandets reva himlakälla flyta endast hälsogif-
vande vågor; och den minsta dryck derur är
för den törstande menniskoanden vederqvic-
kelse, helsa och lif. — Satsen bör heta: Utur
den falska kunskapens orena brunnar skall
du icke smaka, än mindre drieka djupt.
Men upphämta med hela din själs begär
hvarie droppe, om än aldrig så liten, ur
det sanna vetlandets heliga Ur dayrbrunn.
Detta anförda ordspråkt Drick djupt eller
smaka icke, härleder sig från förut antydda
period; då - menskliga vetandet i tita-
viskt öfvermod reste sig mot tron, mot det re-
lisiösa sinnet; då detta derföre nödgades från
sin sida betrakta vetandet som fiende. Men
dessa tider äro ju förbi? Forskvingens ande
har flugit rymden omkring, mätt dess höjder
och djup, samt räknat dess stjernor, utan att
dock hafva funnit något att hvila sin fot
uppå. utan att kanna medföra åt den läng-
tande menniskoanden de eviga förhoppnin-
garnas oliveblad. Menniskoförnuftet har fun-
nit gränsen för sina forskningar, Det har
funnit, alt svaret på de frågor, som röra
hennes innersta hfsprincip, hvarken kunva
framstvingas ur kemistens retorter, ur mate-
matikerns eavationer, eller den djupt forskan-
de filosofens sammankedjade syllogismer. En
af de lompetentaste domare bar ju i våra
Jagsar, med tika upriktighet som skarpsipnig-
hel, förklarat filosctien för bankrutt. -— Och
hbvad är, hvad betyder detta yttrande, annat
än ctt frils-anvbud, ett vetangets erkännavde
af trons högre förmåga, det menskligas fri-
villiga nedstigande irnider det gudomliga, Det-
ta gjodt, hvarföre fortsälta längre den onyt-
tio a striden ?
Hår ofvöns tående grb: dadt, så är också tvi-
om nyttan eller skadligheren af allmo-
spart sliten; och det torde få
att om bildvingen är sann
och ren, så är den vyltig. Men är den der-
emot falsk, så är dep skadlig, eh vad man der-
antingen dricker djupt eller blott saakan-
faktar lä ?
sten
gens bildning
tagas för afgjordt,
4 A nm vna ?
de AJarna.
rande förhållan
vårt kära fäder
pinionen ännu
hafva lärt någe
da bok, uti up
hyllar den så k
lismen och de i
den hvilar. Dt
tryck af likgilt
de visa, då det
kristendom, ell
h fva afseende
likasom å andre
med de uppfatt
genväg uti bibi
historia, maten
Dessa herrar be
bolag af handl:
och uppfostran
skaper och färd
att biifva en sk
grosshandlare, I
Dean humanistis
som ett tidsöda
som en högre
den råare mass:
niska, tro de, k
enkel och sund
Götheborg de
Lördag, kl. 3-4
uti Husen Litt.
Sankverket i M
Juveleraren He
vest-nordvest st
öfver alla qvarte
ra nordligt, sam!
servicerna såledt
med eftertryck,
mars förlopp, st
hus c, blifvit
nförskräckthet c
vid detta tjllfall
vit skadade und
lis-Mästaren Hej
tit ena benet, n
elden förr, än a
Polis-Fiskalens
Uthus, der inge
voro förvarade.
bållen auktion
var assureradt i
och i Phoenix f
Möblerna, som
lund, voro äfve
B:co; således är
kände ägaren li
(med förutsätta
utbetalas).
Haus Exellens
i grannskapet, I
känner ej huruv
brunnit eller ej
kert, att Krono
betänkt rå bero