Fermettes M. Le Comte! que je pose mon perance en vot:ie bontg, mon bonheur, le plus grand, seroit de me voir, pour la vie SS ulätue su service de 5. A.R. qui certäinement naura de sujet plus fidel, å toute oreuve, en quelle qualit que ce fut. Je brule le pouvöoir quitter ma Patrie malheureuse; mais si S. A. R. juge convenhable que jy reste, laignez presenter å Elle ma situation deploable å laquelle, peut-etre, son grand cocur ompaåtira jusqi faciliter mon subsistance dune maniere travquilisante. Me Le Comte ne dedaignez pas detre le ienfaiteur dun homme, dont Iame dröit vous ure une attachement qui me suivra au tomeau ! Je vous pris M dagree Passuransse de mon olus haut consideration et devouement pa equelle jai Ihonreur. På Advokat-Fiskalens begäran tillfrågad, förklaraIce Baronen von Döäben, att han skrifvit detta Conept till-elt bref och ämnat afsända ett sådant till arefve Nikolaus Esterbhazy i Wien, men hvilket lock icke skall skett; att Baronen med Epitletet S. A. R., betydande Son Altesse Royale, baft afseende å Prins Gustaf; att Esterhazy vore en vän af Prinsen, nen icke anställd i hans tjenst, och att den ifrågararande skriften: blifvit författad troligen år 1829. 3:0. Trenne brefomskag eller. couvert, med utaukrifter, å tvenne: Son A. Royale Le Prince de VWasiu, ch å det tredje: Hans Kongl. Höghet . Prinsen ; utat Wasa, försedda med sigill, men öppnade, På frågor om anledningen till dessa couverts samt iden då de blifvit gjorda: och om icke de åtryckte igillen .inneburo Baron von Dibens vapen, utläl sig saronen : att anledningen till desamma vore alldeles ngen, och att de af blott fantasie tillkommit saml tgjorde för öfrigt en sådan bagateH, atthan cj kune rappellera sig tiden, mem att de voro mycket gåma och legat bland hans äldsta papper, utansatt han unde förklara, huro de kommit att blifva qvarligande; medgifvande Baronen, att utanskrifterna blifit af honom skrifna och att förseglingen innefattade ans vapen. Baronen förständigades uppgifva, om ban haft corespondence med Prins Gustaf, til hvilken förmoan nämnde couverts gåfvo anledning ; men häruppå fgaf Baronen ett nekaude svar. 4:0och 5:o. Tvenue. särskildta uppsatser, innefatande dels uppgift på de RiddareOrdnar, byvilka rinsen af Wasa skulle hära, bvarmed Baron von Jäben förmälte menas Prins Gustaf; dels ock för;.ckning å åtskillige ej namngifne persoucer, som yntes hafva afseende på Prinscus omgifning; och örklarade Baronen, att desse uppsatser voro år 1826 ler 1827 författade af HofMarskalken Baron Munck Carlsruhe. 6:0. En berättelse om det år 1810 å Herr Riksjarskalken Grefve Axel von Fersen föröfvade mord. Baronen yttrade, att han sjelf författat och skrift denna berättelse, i afsigt att utsifva den till ve;rläggning af åtskilliga oriktig, uppgifter i en utommen Historia om Sverige, helst ingen bättre än mn, som beledsagat Herr Grefve von Fersen, under en honom öfvergå: gnr misshandling, kunde känna tta förhållandet, hvilket ban önskat skola komma I Allmänhetens kunskap; men att berättelsens utfvande sedermera icke skett. 7:0. Ett bref på Tyska språket från Öfversten aron von Bassewitz till Baron von Diiben, af iuhåll, bland annat, att Baron von Diben uti VWiskulle få se Prins Gustaf. Då årtalet syntes utmärka, att samma bref skulle ra skrifvet 1817, förklarade Baron von Däöben, att tt vore år 1827, då Baronen varit stadd på en utNA vara mod av ne Basa OhlaRn 2 1 at AA