för varadt inom: individens bröst: att äfven
yttraudet af. missnöjet inom en viss gräns är
tillåtet (verkeligen?), men att sålänge man vi-
stas i landet och njuter lägarnes skygdy så
måste man äfven :ovägerligen: ställa sig des-
sa lagar till efterrättelse. Efter denna
vigtiga lärdom, som ingen förr lärer hafva
afvetat, gifver han åt hvar och en, som
finner detta laglydandealtdeles oförenligt med
sin öfvertygelse och sin inre känsla, det mog-
na rådet, att frivilligt. öfvergifva det tand der
man vistas, och uppsöka ett ånnat, der man
tro sig finna: båtnad och trefnad.(!!)
- Allt detta är julika klart som två gånger
två är fyras Derpå rycker Granskaren an på
tillämpningen; Anvan han kommer till huf-
vudämnet, som är en berättelse om det Vege-
sackska brefvets innehåll och hans egen opi-
nion devöfver, förutskickar han nemligev föl-
jarde yttrande:
Till missbruk af yttvande-rätten hafva
sednare tider, mer än en-ledamot af Svenska
Oppositionen gjort sig saker, och under det
de till öfverflöd begagnat den fIria rätt de egt
till att uttala sitt politiska missnöje, hafva de
tillåtit sig sådana avfall emot Styrelsen och
den upprättade sakernas ordning; som vilt-
nat om en a gjord fiendilichet, som svårligen
kunna förenas med benämningen och karak-
teen af Svenska medborgare, och som 1 ett
ordeotligare (2) or ganiseradt samhälle omöjligen
kuvra bestå med den ordving och det skick,
sm der böra herrska. Hide dessa oblidkeliga
1 ondörer, hvilka förklarat sig så haåtska emot
Regeringen och statsförfattvingen. verkligen
var:t ädelsinnade, stortänkte och icke blott
storordige män; så bade de fuvivilligt öfver-
gifvil ett land, der dey under sakernas nuva-
rande förhållande, alldrig kunna blifva nöjda,
och olycklige måbända, men bedrads och åt-
följda af egen och andras aktnivg, hade de
beidre gått i denna sjelfvalda landsllykt, än
de i landet qvarstadnat, för att derstädes, utan
något synbart eller upphinneligt mål, oupp-
hö: ligen förgifta tärkesätten, förvilla och för-
viävga begreppen, och störa Folkets och Re-
geringens ngn. Det ligger nå,ontinvg ädelt
uti att sjelfwant fly de föremål, vid hvilkas
åsyn man omöjligen kan vänja sig; och en
viss dilghet och elakhet i karakteren förrå-
der der deremwot, att med afzjordt och bösgt
förklaradt hat till en -tyrelse och en statsför-
fattning, med hvilka milor:r finna sig be-
lätna och ganska väl belåtna, hkafullt gå
qvar I bandet. för att blott, som det synes,
försöka huro länge man kan retas med RBe-
geringen och trotsa lagarna, innan man blir
tvungen att aftäsa.
Vul någon veta vår egen tanka öfver allt
detta, så finna vi först och främst att Stock-
holms Posten uttrycker sig ganska enfaldigt i
det ofvan citerade yttrandets Att Regeringen
öfverlemnar en angifvelse till offentlig behand-
ling vid laga domstol, i stället att derom en-
dast anställa polisförhör, i svnnerhet i en sak
som rörer de högsta föremålen i samhället,
förtjenar väl snarare erkänsla, än det påkal-
lar nåsen förundran: och sjelfva den skynd-