Fn fattig vandrande skådespelare i Bristol, gom
sjorl sig skyldig tlll tjufskytte, ställdes till rätta
för alt förhöras. Domaren frågade honom med hvad
väll han dödat en hare. Delinqventen deklamerade
då, med teatralisk hållning och en tragedi-hjeltes he-
1a bombastiska mimik!, följande parodi öfver Bruti
tal till Romarne, då han rättfärdigade sig för Cesars
mord: J domare och åhörare: försemmen bvad jag
andrager till mitt försvar och afbören mig med tyst-
nad, på det J rätt må kunna uppfatta hvad jag sä-
ger eder. Tron mig på min ära, och bafven aktnint
för min ära, för alt sätta tro tili mina-ord. Tadlen
mig i eder vishet, men skärpen er omdömesförmåga,
på det J bättre mågen kunna döma mig. Om ibland
eder någon ömsint hare befunne sig, så skulle jag sä-
ga honom, att cn skådespelares vänskap för harar är
icke mindre liflig än bans. Om nu denne vän skulle
fråga mig, huru denne skådespelare så hunde miss-
bandla en hare, så skulle jag svara honom, att min
tillgifvenhet är icke mindre brinnande, men att jag
ännun mer älskar en bit mat. Haden J hellro sett,
att detta kreatur fått lefva, och jag skulle dött af
bunger, i stället att baren nu dog, och jag icfver.
och mår väl? Det är sant, haren var vacker: jag
beklagar honom; ban var fet; jag värderar honom;
men ban var ock ätbar, derföre dödade jag honom.
Vi begråta derföre hans skönhet; fröjda oss öfver
kans goda hull, låta hans vighet rättvisa vederfaras
och döda bonuom för hans goda smak. Finnes väl
kör någon så grym domare, atl han skulle önska ca
wcenniska och like hungersdöden? Om här vore Bå-
gon, som toge den dödades parti; är han väl också
en sådan narr, alt han försmår ett godt etycke stch?
Om här vore någon, som ville uppträda till dem mör-
dades försvar och bämnande; är ban väl ock en så-
dan kostföraktare, att han skjuter från sig en god
middag? Om här vore någon, som ville tala för
den åt underjordens skuggor offrade — — — —
Alla skrattade och skådespelaren frikändes.