Article Image
Men de förnäme och offentlige personerne i staten hafva dvssutom emot smädelsen ett försvar i sjelfva siv magt, Älven,om de ejförtjena sins upphöjda plats, kunna de ej blott förakta men. förekomma till. och. med det rättvisa. klandret. Det finnes intet: samhälle, der ej de förnämas gunst och ogunst bestämmer:enskiltas lycka, eller der des förnämas tycka bestämmes af. de spridda enskiltes gunst. De hafva ej folket att tacka för deras ställning, och derföre kunnva de — åtminstone. i det längsta— triumferaöfver det sanna: eller: falska klandret; Klaudret eller smädelseo är för dem ej annat än. myggornes svärmande i solglansen af deras lycka. Det kan vara en. obebaglighet, ett mygasting lör dem, men de hafva en e,sättning derföre i smickret och magten: Stmädelsen och: klandret kan således aldrig hyvarken. demoralisera eller. djupt såra, eller det m nsta. förryecka ur deras bana de män, hvilka hafva ex uphöjdare plats istaten. Man ser det tydligen t England: Tryckfriheten kan der, äfven i sina: vildaste missbruk, endast tj.na att uplysa dem om sin verkliga ställning, och befästa dem deruli. Men sådant är ej förhållandet med: medelklassen. Det är på denna klass, isynnerhet i eit litet land, som tryckfrihetens missbruk endast kunna verka demorslserande och förstörande, och det är de lägre enskiltas heder, som der i synnerhet bör skyddas, af. samma skäl, som man bedömmer hårdare våld emot en. värvlös, än emset den, som kan försvara sig, och straffar bårdare ett rån än en stölds Det är:anfallet emot de lägre enskiltag heder om. endast ger sår, för hvilk as gift intet läkemedel lines, och emot hvilka de. ej kunna bh vara sig, huru långt de än drag ga sig i skuggan, De hafva ej annat vapen att slutligen tillgripa deremot än trotsandet; föraktet för allmänhetens. omdöme, d. v. s. dödandet af! bederskänslan, eller af roten till alla medborgerliga dygder, hvaraf följer egoismens öfvervigt, och de materiella fördetarnes upstattning öfver allt. annat. Vi vilje ej undersöka om änvu i vårt k. fädernesland man sett symptomer af en sådan tryckfrihetens riktning, om man i ett och annat af våra dagblad med förkärlek ser, uptagas dagens sqvaller, och insände artiklar om enskilta personers förhållanden, eller ser något ibland dem under hela månader, och till och med år, sysselsätta sig med att nedsmutsa någa få medborgares namn; vi vilja endast hafva sagt, att sådant kan och måste hända, så framt ej — utom tryckfrihetslagen — äfven ett annat element finnes i staten, som går i bredd dermed. (Forts. e, a. 8.)

16 oktober 1832, sida 3

Thumbnail