Article Image
Kaleitoskop, THEATERN. Huru såg den namnkunniga Prologen ut? — är en fråga som änvnu ar obesvarad, sedan vi i gårdagsbladet uti förbigående omvämndre Kongl. Theaterns i Söndags firade Guldbröliopp. . Jo, först och främst var salongen praktfullt eklärerad. med trenne vaxljus under hvar loge, på de fyra första loge-raderna, Den femte raden, såsom ägnprd ät oupplyst folk, var utan både vaxljus och lampor. B:öllopshuset var fullt af väntande åskådare; — ridan går upp, och theate:n föreställer en Svensk skogstrakt, med en ättehög i fonden. Osynlig chör. ?Femtioåra minnen, Vaknen åter opp! Lären nya sinnen Gamla tidens lopp. c. Mot slutet af chören börjar det ljusna, och f. d. Skaldeguden Brage med Harpan, som, enligt hvad hans synbara ättehög i fonden visar, är både död och begrafven för mårga herrans år sedan, — framkommer ur högen. Ilan hör största delen af chören? — ehuru han först kom ur grafven mot slutet. — Han lyssnar förtjust, — i hvilket afseende han tro!igen var den ende. Efter en stunds förlopp börjar han: Hur klingar icke än i höga Norden Den manliga och ljufva Högtids-Sång! Hur skönt lörenas med de rena orden De lediga och fulla toners gång! Ej denna gudakovst är bortglömd vorden, Den intet lidit utaf tidens tvång. Den öfvas är i Nordens kungasalar (2) Och tonar lika ömt i bygdens dalar. Hvilket är den bästa strof i hela arbetet, — Derpå upplyser salig Guden, att det var den osynliga cbören som väckte honom ur högens sluw mer, och att bav uppstått ifrån de döda för att vandra med harpan till högtiden. — — — — — Men hvad var det för en högtid? Det visste ty värr icke Guden sjelfs utan hade på måfå gått ur grafven , der han i alla fall icke bade annat att göra. Åndtligen får han se en Dalkart, som kommer gående från hufvudstaden , der man vet att Dalkarlarne pläga söka förtjenst med vedsågning; och denne deus ex machina skall upplösa gåtan, hvad det är fören fest, dit Guden skall vandra, — avutingen det är till den stora öppningen i Söderköping ellev till den Stora Theaterns Guldbröllop, elev till Nykter bets föreningens stora sammankomst. Han frågar Bonden: os a e np a. . 1 Nn I

2 oktober 1832, sida 3

Thumbnail