j Id Cilla YyCHIStnR IfOPTSURTL adl araga aål 0ans ale teckningar, då nemligen Argus söker att lampa hans omdömen om dåvarande förhållanden på den nuvarande tiden och folket i Frankrike? Hvar och en annan måste hysa en sådan förundran och derjemte le rätt mycket, då man evinrar sig huru Argus antingen sjelf glömt, eller trott att andra bafva glömt, hvad han skief för två år sedan, Då underrättelserna om Julirevolationen hitkommit och blifvit till sina detaljer berättade i andra tidningar, sökte Argus såsom vanligt att utfinna någon ny sida af saken; och resultatet af hans fundering, hvad denna revolution månde hafva att betyda, blef då, som det stod . 2 att läsa i Argus med kursiva stilar: att Fransmännen nu hade fulländat sin politiska upp fostran. Detta var den stora fiiosofiskt-historiska sanning, som Argus hade utfunnit af de stora händelserna. Hvar och en giilade äfven, under beundran öfver den gigantiska och i sitt slag enda revolutionen, detta omdöme. Det ansågs väl af många att vara ett nog kathegoriskt ech vågadt yttrande, innan man sett följderna; men man var så van vid att Argus slog spiken på hufvudet, att man lät bero dervia, Hurvu rimmar detta sig nu med hvad Argus i sin anmälan om den Amerikanska skriften radotterat, om otjenligheten af en monarki med republikanska institutioner? m. m.? För vår del förstå vi, och sannolikt de fleste, under denna benämning, en Styrelse, som genom egen sparsambet och bemödanden att inskränka royautenrs inpoösanta emblemer ) och den offentliga hierarkien, småningom söker närma nationen till det republikanska styrelsesättet , som i sjelfva verket är grunden för allt constitutionelt samhällsskick, antingen den högste Styresmannen regerar vissa år och kallas President, eller hela sin lifstid, och kallas Konung. Det vore artigt om äfven Argus ville uppställa sina tankar i något projekt, huru han å sin sida tror en regering i Frankrike böra vara beskaffad, med afseende på Fransmännens närvarande grad af civilisation, eller åtminstone rent af förklara, huruvida han anser den nuvarande Styrelsens anda, som återfaller i den afsatta Regeringens alla misstag; der man ser tryckpressen förföljas för politiska menin gar, hör Styrelsen offentligt anklagas för tyranni, och Polisen för föga bättre än mord, vara den mest tjenliga för ett folk, som fulländat sin politiska uppfostran ? Ty att Argus skulle föra ett sådauvt språk som han nu gör, blott för att, någon annan till behag, på bekostnad af sin egenkärlek och sina fordna yttranden, göra de allmänna begreppen af republikanska institutioner och hvad de innefatta förhatliga och förskräckande, vore så lågt, att vi icke kunna misstänka honom de för. ERNER TRA SEEELEELATNAE SORAN ST SEES